Ett nytt år har börjat och det är dags att se framåt. Det finns stora möjligheter, för Norrbotten och för Sverige. Samtidigt kan jag, både som riksdagsledamot och som mamma, inte låta bli att oroa mig.
Redan på årets andra dag kom ännu en påminnelse om att allt inte står rätt till i den svenska skolan. I Upsala Nya Tidning, skrev nio historiker vid Uppsala och Linköpings Universitet om bristande svenskkunskaper hos studenterna.
Det handlar inte främst om dyslektiker eller invandrare (tvärtom är det en grupp som utmärker sig genom bättre grammatikkunskaper än svenskfödda).
Enligt artikelförfattarna missförstår studenterna såväl muntlig som skriftlig information, kan inte läsa kurslitteraturen och förstår inte frågor på tentan. Utan tillgång till ordbehandlingsprogram med stavningskontroll så blir stavningen "eländig" och ordförrådet är begränsat.
Historikernas upplevelser bekräftas av internationella studier av svenska elevers läsförståelse. I december kom den senaste PIRLS-undersökningen som mäter läsförståelse hos fjärdeklassare i flera länder. Svenska elever ligger fortfarande över genomsnittet i EU och OECD, men resultaten har försämrats jämfört med 2001 och 2006.
Färre elever når i dag de högsta nivåerna i fråga om läsförståelse och försämringen beror främst på svårigheter att läsa faktatexter. Flickor är bättre än pojkar på att läsa, men även de har försämrat sina resultat. Föga förvånande så får elever från studievanan miljöer bättre provresultat, än elever från studieovana miljöer.
Det här är allvarligt. Hur ska elever som inte kan läsa faktatexter eller ta till sig av muntliga instruktioner klara sig på dagens arbetsmarknad?
I Norrbotten finns många arbetsgivare som inget hellre vill än att anställa, men kraven är naturligtvis att de anställda inte missförstår instruktioner och kan de kan läsa och förstå en instruktionstext. Framtidens arbetsmarknad kommer inte att kräva mindre språkkunskaper, utan tvärt om mer.
Utbildningsminister Jan Björklund skyller problemen på tidigare socialdemokratiska regeringar, men sanningen är ju att Jan Björklund varit ansvarig skolminister under fjärdeklassarnas hela utbildningstid.
Jan Björklund har fått igenom alla sina förslag på skolområdet. Facit är ett misslyckande. Trenden med försämrade studieresultat har pågått alldeles för länge. Lärartätheten är för låg och klasserna för stora. Det är dags att ta itu med problemen.