Icke godkänt, Reinfeldt
38 000 fler ungdomar är arbetslösa, enligt SCB:s officiella statistik.
Fredrik Reinfeldts skrytvals saknar verklighetsförankring. Det går inte att tala om urstark ekonomi när arbetslösheten är så hög som 8,5 procent.
Foto: BJÖRN LINDGREN / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Sa moderatledaren Fredrik Reinfeldt för fyra år sedan.
Nu är det upp till bevis. Vad blev det av alliansregeringens jobbpolitik?
Den måttstock jag använt bygger i första hand på siffror från Statistiska Centralbyrån.
För att eliminera den kraftiga variationen mellan olika årstider på arbetsmarknaden görs jämförelsen vid en och samma tidpunkt, andra kvartalet 2006 respektive 2010.
Hårda fakta är följande:
Antalet arbetslösa har under de här fyra åren ökat med 80 000. Arbetslöshetstalet har ökat från 8,0 till 9,3.
Antalet sysselsatta har samtidigt ökat med 130 000.
Har alliansen då rätt i sitt påstående att man skapat fler jobb? Bara i formell mening.
För under samma tid har befolkningen i arbetsför ålder vuxit med 288 000 personer. Fler behöver alltså ett jobb och det har alliansregeringen inte kunnat ge dem.
Andelen av befolkningen som är sysselsatt har istället minskat från 65,8 till 64,9 procent.
38 000 fler ungdomar är arbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa har vuxit från 85 000 till 140 000.
Utanförskapet (som moderaterna definierade det innan valet) har minskat marginellt (minus 25 000). Men det har skett enbart med hjälp av färre sjukskrivna och förtidspensionerade och som bekant till ett mycket högt socialt pris. Utanförskapet på arbetsmarknaden har däremot ökat kraftigt.
Till detta ska läggas ökningen av att antalet hushåll som behöver socialbidrag, siffror som inte ingår i detta utanförskapsmått.
På nästan samtliga punkter ser alltså arbetsmarknaden sämre ut än tidigare.
Det hjälper inte att peka på finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen.
För den krisen har också drabbat andra länder och Sverige har inte klarat sig bättre. Tvärtom har arbetslösheten i Sverige vuxit snabbare än på många andra håll i Europa.
Särskilt gäller det ungdomsarbetslösheten, där Sverige i juli månad hörde till de sex sämsta länderna i hela EU.
"Rösta på oss, vi har en jobblinje", sa Fredrik Reinfeldt till arbetslösa ungdomar i en radiodokumentär. Men vad är den linjen värd när allt färre ungdomar får jobb?
Jobbskatteavdraget har varit moderaternas stora idé för att motverka arbetslösheten.
Men inte ens teoretiskt råder enighet om att avdraget ger några jobb och i så fall hur många. I praktiken verkar det inte heller spela någon roll.
"Jag har inte hört en enda entreprenör säga att de anställt fler på grund av jobbskatteavdraget", noterar IT-företagaren Dan Olofsson.
Med nya positiva BNP-siffror talas på många håll om en urstark svensk ekonomi. Konjunkturinstitutets Mats Dillén är en av få röster som påpekat att lågkonjunktur fortfarande råder. Det går inte att tala om urstark ekonomi när arbetslösheten är så hög som 8,5 procent.
Så om alliansregeringen ska bedömas efter hur den klarat jobbpolitiken kan den bara få ett betyg:
Icke godkänt.