I förra veckan talade finansminister Anders Borg (M) om ungdomsarbetslösheten och om att kollektivavtalets lägstalöner är ett problem inom handeln och hotell- och restaurangnäringen.
Det har föranlett Lars-Anders Häggström, ordförande i Handels, att författa ett skarpt formulerat pressmeddelande.
"Analysen är helt fel. Detaljhandeln har tvärtom länge varit en bransch där andelen unga är betydligt större än i andra branscher. Mer än en tredjedel av unga mellan 15 och 24 år jobbar i handeln, trots att gruppen bara motsvarar en tiondel av den totala arbetskraften", säger Lars-Anders Häggström.
Inom hotell- och restaurangbranschen ser det ut ungefär på samma sätt. Max, McDonalds och andra hamburgerrestauranger har till exempel en hög andel ungdomar bland sina anställda.
Dessa grupper har definitivt inga höga ingångslöner.
"Ingen kan på allvar hävda att en inkomst på dryga 17 700 kronor för ett heltidsarbete är för mycket betalt. Den som gör det har svårt att sätta sig in i hur vardagen ser ut för anställda i vår bransch", säger Ella Niia, ordförande för 36 000 medlemmar i Hotell- och restaurangfacket.
Därför går det inte att skylla den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige på att hotellstäderskor, servitriser eller butiksbiträden skulle ha för bra betalt.
Anders Borg försöker bara dölja sina egna tillkortakommanden i arbetsmarknadspolitiken genom att peka finger åt facket och kollektivtalen.