Högern och underskotten
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Ena stunden en sakligt argumenterande politiker som påstår sig stå för en politik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Andra stunden en sluggande debattör som inte drar sig för hämningslös demagogi.
I riksdagens avslutande ekonomiska debatt framträdde populisten Borg.
"Alla aktuella ekonomiska problem har sin grund i vänsterinfluerad politik, hävdade han". "Man kräver hela tiden mer, man tappar greppet och sedan kommer saneringsarbetet."
Skulle det vara en beskrivning av vänstern? Kom igen, Borg!
Vad var det som hände i Sverige på 1970-talet då underskotten sköt i höjden?
Inte var det socialdemokraterna som orsakade dem, utan en borgerlig regering med moderaten Gösta Bohman som ekonomiminister. Och så fick socialdemokraten Kjell-Olof Feldt städa upp efter högern.
Om nu Anders Borg är för ung för att minnas detta måste han ändå känna till det som hände i början av 1990-talet, för då satt han själv som rådgivare åt Carl Bildt i regeringskansliet.
Även då växte underskotten förfärande snabbt och Göran Persson och en socialdemokratisk regering måste gå in och sanera statsfinanserna.
Så har det sett ut i Sverige. Om man nu ska dra en ideologisk slutsats av detta måste den ju bli att det tvärtom är de borgerliga som gång på gång tappat greppet om statsfinanserna och lämnat efter sig en röra som vänstern tvingats städa upp.
Och det är nog där skon klämmer.
För Borg är naturligtvis medveten om de borgerligas pinsamt dåliga budgetfacit. Därför går han till attack, enligt maximen "anfall är bästa försvar".
Inte ens internationellt har Anders Borgs fog för sitt påstående. Eurokrisen i Grekland grundlades ju inte av den nuvarande socialistregeringen utan av högerregeringen Karamanlis.
Det var den som byggde de luftslott i statsbudgeten som drivit landet in i dagens djupa kris.
I den internationella debatten om den ekonomiska politiken för de närmaste åren syns också en tydlig höger-vänsterdimension.
Högern vill strama åt hårt och snabbt ta ned de budgetunderskott som krisen skapat. En hållning som inte enbart betingas av omsorg om de offentliga finanserna.
Att skära i den offentliga sektorn passar nämligen högerns ideologiska agenda alldeles utmärkt. Då försvagas det gemensamma välfärdsbygget och möjligheterna till utjämning minskas.
De ständiga kraven på skattesänkningar syftar till att krympa det offentliga åtagandet ytterligare.
Det är den sortens politik som George W Bush fört i USA och som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg praktiserar i Sverige idag.
USA:s Barack Obama, andra liberaler och vänsterregeringar befarar att en alltför snabb underskottsminskning riskerar att strypa återhämtningen.
I så fall kan den höga arbetslösheten bita sig fast och ytterligare miljontals människor slås ut från arbetsmarknaden.
Sådant oroar dock inte högern.