Handelsanställdas förbund hör till de stora i LO-familjen. Med 145 000 medlemmar är Handels det tredje största fackförbundet inom LO.
Men den fackliga styrkan är inte given för tid och evighet. Jobb i handeln är ofta genomgångsyrken.
Många butiksanställda är ungdomar som har tillfälliga påhugg. De tvekar inför att betala medlemsavgiften och att organisera sig fackligt.
Lena Aronson, ordförande för Handels avdelning 33 i Luleå, betonar dock att även de som har korta, osäkra anställningar behöver trygghet på jobbet.
"Du kan behöva fackets hjälp och stöd om det händer något på din arbetsplats. Det kan handla om din lön, dina scheman eller annat", säger hon.
Hon pekar även på att det kommer att bli omöjligt att upprätthålla kollektivavtalens värde, om den fackliga organisationsgraden sjunker.
"Till exempel är OB-tillägget (ersättningen för arbete på obekväm arbetstid) en stor fråga för arbetsgivarna i alla avtalsrörelser. Därför gäller det att vi är många som försvarar innehållet i kollektivavtalen. Vi måste bli fler", säger Aronson.
Det fackliga medlemskapet och medlemsvärvningen blir en stor fråga på Handels kongress, som genomförs i Stockholms Folkets Hus 25-29 maj.
Styrelsen föreslår att den lägsta avgiften för nästa år blir 110 kronor. Golvet för att betala lägsta avgiften höjs från 5 000 till 8 000 kronors månadsinkomst.
"Syftet är att underlätta för de som har låga inkomster och korta anställningar att bli medlemmar", säger Lena Aronson.
Handels kongress - som kommer att vara möjlig att följa via webbteve för alla intresserade - ska behandla totalt 531 motioner.
Medlemmarnas krav handlar om allt från semestervillkor, a-kassa, sjukförsäkring till lagen om anställningsskydd och utvecklad facklig ungdomsverksamhet
"En annan stor fråga är arbetsmiljön
i butikerna. Det handlar om utsatta jobb med risk för hot, våld och rån", framhåller Lena Aronsson.
Låg bemanning, sena öppettider och kontanter i kassorna lockar till sig rånare.
Under årets första tre månader rånades totalt 194 butiker i riket. Hela 64 rån utfördes med skjutvapen.
Även i övriga 130 fall förekom ofta livsfarliga tillhyggen. Det kan handla om yxor, knivar, järnrör eller kanyler.
Det är ofta svåra traumatiska upplevelser för butiksanställda som döljer sig bakom statistiken och de torra siffrorna från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).
"Därför vill Handels ha en lag om slutna kontanthanteringssystem. De slutna systemen gör att pengarna inte är åtkomliga vid ett rånförsök", säger Aronsson.
Som konsumenter kan vi alla också göra en insats för att öka tryggheten i butikerna genom att betala med kort.
"Många vill handla kontant. Men ju färre kontanter som är i rörelse, desto mindre risk för rån", betonar Lena Aronson.
I riksdagens finns redan majoritet för en lag om sluten kontanthantering. I slutet av mars fick ett förslag från S, V och MP stöd från SD.
Beslutet innebär att regeringen nu ska ta fram ett lagförslag om sluten kontanthantering i detaljhandeln i samarbete med arbetsmarknadens parter
Vi får hoppas att lagförslaget inte hamnar
i politisk långbänk eller fastnar i det statliga utredningsmaskineriet.
Det är en stor trygghets- och arbetsmiljöfråga när så många som mer än två butiker rånas varje dag i vårt avlånga land.