Hamnen är viktig även för Malmfälten

Birgitta Ahlqvist är ordförande för S-kvinnor i Norrbotten och styrelsen för Luleå hamn. Hon skriver regelbundet i NSD.

Birgitta Ahlqvist är ordförande för S-kvinnor i Norrbotten och styrelsen för Luleå hamn. Hon skriver regelbundet i NSD.

Foto: Jonny Vikström

Politik2015-11-04 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Luleå Hamn betyder mycket för näringslivet i norr. Vi har ca 700 fartygsanlöp varje år, är Sveriges största bulkhamn och omsätter 8-9 miljoner ton gods per år.

Dessutom äger hamnen tre bogserbåtar varav två är superisklassade och tillsammans med de statliga isbrytarna kan vi hålla hamnarna i Kalix, Luleå och Piteå öppna vintertid.

Malmtransporterna från gruvorna i norra Sverige närmar sig sitt kapacitetstak och en övergång till vägtransporter är orealistiskt.

Luleå hamn är, enligt Trafikverkets rapport, ett utmärkt komplement till Narviks hamn för malmtransporter. Men trots att Luleå hamn är Sveriges största bulkhamn, kan vi i dagsläget inte ta emot riktigt stora fartyg, så kallad Östersjömax. De större fartygen måste antingen läktras ute på djup vatten eller dellossas i annan hamn, vilket både är tidskrävande, dyrt och medför stor påverkan på miljön.

För att göra hamnen tillgänglig för större fartyg måste en ny djuphamnsdel byggas och farlederna in till hamn muddras. Ett sådant projekt ” Malmporten” har därför påbörjats.

Det innefattar en ny djuphamnsdel, fördjupning av farlederna till hamnen och anläggning av en ny järnväg till hamnen.

Det kommer också att medföra stora förändringar inom hamnområdet. Den så kallade Skvampen kommer att fyllas igen av muddermassor och bli nytt hamnområde, kolpiren kommer att rivas och ett ny kaj för kolhantering ska bli till och SSAB:s vattenintag flyttas ut i älven.

I somras gjorde Luleå hamn tillsammans med Sjöfartsverket provmuddringar i farleden. Vi var oroliga för att muddringen skulle bli besvärlig, men bottenmaterialet visade sig vara av sådan art att vi kommer att kunna suga upp det mesta, vilket är bra både från ekonomiska och miljömässiga synpunkter.

Sjöfartverket och Luleå hamn har nu lämnat in en gemensam ansökan till Mark- och miljödomstolen för att få genomföra projektet, svar beräknas komma under nästa år.

Trafikverket, Sjöfartsverket och Luleå hamn kommer att ansvara för projektet som beräknas kosta två miljarder. Eftersom EU utsett Luleå hamn till en av Sveriges fem core-hamnar kommer projektet delvis finansieras med EU-medel.

Vi känner att vi har ett stort stöd från regeringen där flera statsråd besökt Luleå och hamnen för att bilda sig en egen uppfattning om projektet.

Alla förstår att hamnen är viktig inte bara för Luleå utan också för Kiruna och Gällivare och att LKAB behöver hamnen för att kunna exportera sin malm.

Under nästa år planerar vi bjuda in allmänheten till en ”hamndag” ute på Strömören och på plats visa utvecklingen av Luleå hamn.