Konsekvenserna av jordbävningen och tsunamin i Japan är ännu svåra att överblicka. Men vi kan räkna med att det blir en ny debatt om kärnkraften även i Sverige.
Explosionerna vid reaktorerna i Fukushima och de förhöjda strålningsvärdena kommer att ge kärnkraftsmotståndarna vatten på sin kvarn.
I tidningen Östra Småland (S) skriver dock politiske chefredaktören Peter Akinder kyligt och eftertänksamt.
"Det finns ingen anledning att fara iväg och dra slutsatsen att all kärnkraft snabbt ska stängas ner. Omskakande händelser är inga bra argument för att göra saker planlöst, snabbt och i panik. Det är ovärdigt att försöka plocka billiga poänger på människors lidande och olycka", menar Peter Akinder.
Klokt. Vi behöver en sansad debatt om energipolitiken i Sverige.
Elanvändningen i Sverige ligger i dag runt 150 Twh (terawatttimmar) per år. Av det svarar kärnkraften för 71 TWh och vattenkraften för 69 TWh.
Det är siffror som visar att den svenska elförsörjningen är extremt beroende av både Norrlandsälvarna och reaktorerna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Utan dessa skulle det bli allvarliga störningar för både industrin och hushållen. Alternativen (vind, sol, biobränslen m m) spelar alltjämt en marginell roll, samtidigt som de är dyrare än vattenkraft och kärnkraft.
Därför bör alla närma sig kärnkraftsdiskussionen med ett mått av ödmjukhet. Om vi vill ha billig ström till våra datorer, diskmaskiner, torktumlare och basindustrier så går det inte bara att snabbavveckla den svenska kärnkraften.
Omställningen av energisystemet måste ske steg för steg, i goda reformistiska former.
Lars Johansson, energipolitisk talesperson (S), har länge krävt en energipolitisk överenskommelse över blockgränserna.
Händelserna i Japan stärker den uppfattningen.
Energiinvesteringar är stora långsiktiga investeringar.
Därför måste både hushåll och industrier veta att det finns en långsiktighet i spelregler och lagstiftning som sträcker sig över flera mandatperioder.