Vad fan får jag då? Det undrade Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling i en intervju med SVT för en tid sedan.
Vid det här laget kan få ha missat den uppmärksammade kommentaren, som fälldes efter att Östling kritiserats i media för skatteplanering.
Det finns såklart skäl att höja på ögonbrynet över en sådan reaktion. Precis som jag själv är Östling uppvuxen i Luleå. Vi har båda tagit del av samma kommunala skolgång och alla de möjligheter som den svenska välfärden gett oss.
Jag skulle kunna plocka enkla poäng genom att sälla mig till dem som hånat och pekat finger. Istället väljer jag att se det som en möjlighet att prata om vad vi faktiskt får för skattepengarna.
Sverige beskrivs ofta som ett litet exportberoende land. Vi förväxlas titt som tätt med Schweiz och får frågor om både klockor och alper. Men börjar man tala om företag som Scania, IKEA och Volvo vet de flesta vilket land det handlar om.
Sverige är ett land som visserligen saknar alptoppar men som har många andra kvalitéer. Här har ett gott företagsklimat och gemensamma investeringar lagt grunden för en stark välfärdsnation.
Tack vare att svensk skola utbildar kompetenta arbetare som kan göra jobbet har vi fått en industri som står sig i konkurrensen med omvärlden. Satsningar på Komvux och seriösa yrkesutbildningar har gett resultat. ’
Vid arbetslöshet har anställda som förlorat jobbet uppmanats till omställning och nya karriärvägar, för att på nytt komma in på arbetsmarknaden.
Tack varevåra högkvalitativa utbildningar och forskningsprogram lyckas vi ersätta gamla produktionssätt med nya, moderna metoder.
Vi ligger i framkant inom områden som miljö och hållbar utveckling. Något som är helt avgörande om vi ska lyckas rädda samhället från de klimatförsämringar som hotar.
Tack vare barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård ökar möjligheterna för människor att kunna gå till jobbet och leva ett gott liv.
Låt mig ta ett exempel. För var och en av oss kostar förskolan inte många kronor jämfört med hur det skulle se ut om var och en skulle ordna med barnomsorg själv och betala ur egen ficka.
Att bidra med skatt i Sverige är en jämlikhets- och rättvisefråga. Men det är också ett smart sätt att tillsammans utveckla landet. De svenska företagen behöver en stark och gemensamt finansierad välfärd.
Den saken är klar som korvspad. Och det tror jag att även Östling och hans kompisar i Svenskt Näringsliv egentligen vet.