Ett s-märkt EU
I svensk debatt har EU länge varit en fråga om ja och nej, för och emot. Men politiken i EU ärockså en fråga om höger och vänster.
Mona Sahlin och socialdemokraterna har presenterat en politisk plattform inför EU-året 2009.
Foto: BJ…RN LARSSON ROSVALL / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Inför valet till Europaparlamentet nästa sommar och Sveriges ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 är det tre S som gäller för Mona Sahlin och socialdemokraterna: Sustainability, security och solidary (hållbarhet, trygghet och solidaritet).
Socialdemokraterna presenterar sina förslag i ett tiosidigt dokument.
"Många människor har svårt att se skillnad på höger och vänster i EU-politiken. Vi känner ett starkt ansvar att bidra till att alternativen i den europeiska dimensionen av politiken blir tydligare. Regeringens passiva agerande i EU efter EG-domstolens utfall i de s k Laval- och Rüffertdomarna är ett exempel på att det finns en tydlig skillnad", skriver partiet i sin rapport.
Helt rätt. I svensk debatt har EU länge varit en fråga om ja och nej, för och emot. Men politiken i EU är - liksom politiken på hemmaplan - också en fråga om höger och vänster. Ett sådant exempel är synen på kollektivavtalen och arbetsrätten.
Ska det vara tillåtet att konkurrera med lägre löner och sämre villkor på svensk arbetsmarknad än de som finns i de svenska kollektivavtalen? Ska vi tillåta lönedumping och social dumping`
En del politiker tycker det, andra inte. Därför har det betydelse om det är röd eller blå dominans i Europapolitiken. Det påverkar vardagen även på svenska arbetsplatser.
I en rapport, som togs fram inför EU-valet 2004, visade LO-TCO Rättsskydd att moderaterna vid upprepade tillfällen agerat för att försvaga arbetsrätten på Europanivå.
Moderaterna sa nej till att förstärka direktivet om likabehandling av män och kvinnor på arbetsmarknaden.
De motsatte sig även att införa ett EU-direktiv för att förhindra att bemanningsföretag används föratt sänka löner och andra anställningsvillkor.
Vidare röstade de nej till förbättringar av arbetstidsdirektivet, direktivet om EU-MBL och lönegarantidirektivet.
Slutsatsen är given. De viktigaste skiljelinjerna inom EU går inte mellan olika länder, utan mellan olika politiska ideologier. Det är inte tyska SPD, brittiska labour eller det franska socialistpartiet som hotar den svenska arbetsrätten.
Därför är det bra att socialdemokraterna tydliggör sina ståndpunkter inför 2009 och markerar att partiet har en betydligt positivare syn på arbetsrätten och kollektivavtalen än dagens svenska regering. Den röda linjen måste lysa klart.