Någon gång har jag krävt skilda valdagar för riksdags- och kommunalval. Jag pekade på att det finns gott om frågor som borde kunna ligga till grund för en särskild lokal valrörelse.
Kommunalpolitik är inte bara vatten och avlopp. Omkring två tredjedelar av den offentliga sektorn finns hos kommuner och landsting.
Tunga välfärdsområden som skola, äldreomsorg, sjukvård och kollektivtrafik är kommunala eller landstingskommunala angelägenheter.
Men efter söndagens omval i Västra Götaland och Örebro är det bara att sträcka vapen. Det låga valdeltagandet visar att det är svårt att mobilisera intresse för särskilda lokalval.
Regionfullmäktige i Västra Götaland hanterar en jättebudget på 44 miljarder kronor - det vill säga en herrans massa skattepengar.
Men likafullt ansåg bara 43 procent av medborgarna att det var det mödan värt att gå till vallokalerna och bestämma vilka politiker som ska hantera av alla dessa slantar.
Därför stärks motiven för en gemensam valdag. Den medverkar till ett högre valdeltagande i både riks- och lokalvalen.
Man ska också vara försiktig med att dra några långtgående inrikespolitiska slutsatser av valen i Västra Götaland och Örebro.
Socialdemokrater ska givetvis vara glada för att deras parti flyttar fram sina positioner. Men det säger inget - absolut ingenting - om hur det kommer att gå i riksdagsvalet 2014.
Den förra mandatperioden har lärt oss att väljaropinionen hinner svänga många gånger under fyra år.
Våren 2008 ledde de rödgröna partierna stort i opinionsmätningarna. "Alliansen är rökt", förutspådde Sveriges mest kände valforskare. Men i valet 2010 blev det lika fullt borgerlig seger.
Det blir emellertid intressant att se hur partierna i Västra Götaland kommer att hantera läget efter söndagens val.
Enligt det preliminära valresultatet har de rödgröna partierna tillsammans 73 av 149 mandat i regionfullmäktige. De borgerliga allianspartierna har 67 mandat. SD har 9 mandat.
Det betyder att inget block har egen majoritet. Men i Västra Götaland finns en samarbetstradition som kan underlätta blocköverskridande överenskommelser.
Socialdemokrater, folkpartister och centerpartister har styrt regionen tillsammans tidigare.
Under åren 2000-2006 vände de tre partierna gemensamt ett underskott på nästan två miljarder kr till ett överskott på drygt en miljard kronor.
Det visar att det finns alternativ till det nu helt förhärskande blocktänkandet i svensk politik. Svaret behöver inte alltid vara borgerliga allianser eller S-V-MP-koalitioner.
Västra Götaland har tidigare visat att det går att forma blocköverskridande vänstermittenkoalitioner som står för ekonomiskt förnuft, generell välfärdspolitik och pragmatiska lösningar.
Det är inte det sämsta alternativet för framtiden heller.