Ska det bli krig igen? Det finns starka misstankar om att regimen i Iran är på väg att skaffa atomvapen. Israel känner sig hotat och det förstärks givetvis när ledande företrädare för Iran framställer Israel som en cancersvulst och erinrar om att det bara krävs en enda bomb för att utplåna landet.
Frågan är nu: kommer Israel att slå till mot Iran för att minska risken för att ledarna i Teheran får kärnvapen i sin arsenal? USA har uppmanat Israel att ligga lågt. En attack mot Iran skulle i ett slag kunna ena arabvärlden och försvåra USA:s ambitioner i området.
För Syriens president vore det en skänk från ovan om världens uppmärksamhet riktas bort från massakrerna. Dessutom skulle en väpnad konflikt i Mellanöstern direkt påverka oljetillgången i världen och skapa ett hack i världsekonomin. Mycket står alltså på spel. D
Det är lätt att rada upp olika scenarier för hur en väpnad konflikt ska utvecklas men det är svårare att se hur man på fredlig väg ska komma överens. Den tusenåra fredens rike tycks dröja. Och enligt den senaste statistiken över vapenexporten så hämtar Sverige hem många miljarder på att sälja kulor och krut, bland annat till länder i Mellanöstern.
Inför det ovissa kan man kolla hårda fakta. Iran är sextioen gånger större än landskapet Norrbotten. Israel är lika stort som Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner. Israel har fyra gånger så hög BNP per capita som Iran.
Kan rekommendera. Romanen Silversnöret av Peter Lucas Erixon, en femtioårig författare uppväxt i Raftälven i Jämtland. I början av 1940-talet blev en kvinna mördad i utkanten av ett jämtländskt samhälle och det var en annan kvinna som var skyldig.
Erixon redogör detaljerat för det dramatiska som skedde, vad som föregick våldsdådet, hur den skyldiga straffades. Men det är ingen vanlig kriminalkrönika utan en bok med djup. På ett skickligt sätt tvinnar Erixon samman människornas öde med den samhälleliga utvecklingen. Silversnöret är ett imponerande verk, det var länge sedan jag läste en så fullödig bok.
Socialdemokraterna ökar i alla opinionsmätningar. Men det kan finnas skäl att påminna om att S ännu inte nått valresultatet 2010, som var det sämsta sedan demokratins genombrott. Men procentenhet läggs till procentenhet och jag tror att S snart kommer att ha återtagit platsen som landets största parti.
Stefan Löfven skapar lugn i en rörelse som haft det skakigt under en längre tid och han har goda chanser att bli statsminister efter valet 2014. Och Kristdemokraterna kan avsevärt bidra till att det verkligen blir ett maktskifte.
Folkpartiet överraskade i veckan med ett utspel om att riskkapitalister inte ska få äga skolor. Så här sa partiledaren Jan Björklund:
"Riskkaptalbolag behövs i en marknadsekonomi. De går in och tar risker vid olika kommersiella projekt där risken är hög. Ibland förlorar de massa pengar, ibland vinner de. Men riskkapitalbolag behövs inte på friskolemarknaden. Att ta över etablerade friskolor innebär mycket liten risk. Elevunderlaget är ofta mycket stabilt. 100 procent av pengarna kommer från skattebetalarna, ganska lite egna pengar riskeras på allvar."
Socialdemokraterna har haft öppet mål då det gäller friskolor och Carema. Men till skillnad från John Guidetti har S-företrädarna inte lyckats få in bollen. I stället kan nu privatiseringens främste ambassadör Jan Björklund undvika självmål genom att kritisera hur en del privata aktörer agerar.
I sak är det som sagt bra att ministern agerar men Socialdemokraternas svaga agerande då det gäller skandalerna inom vård, skola och omsorg är anmärkningsvärd.
Jag har följt Kontoret i TV 4. Henrik Dorsin spelar Ove Sundberg, chef för Svensk kontorshygien AB:s filial i Upplands Väsby. Dorsin är bra men att det på samma kontorsyta finns så många extraordinära typer känns inte alls trovärdigt. Serien är som en tvåa möblerad med sju soffgrupper.
Serien får en svag tvåa av fem möjliga.
Betydligt högre betyg får Simma lugnt, Larry som dessutom finns på dvd.
Ha det fint i hela Norrbotten och håll tummarna för freden.