En hård julklapp till långtidssjuka
De nya, hårdare reglerna i sjukförsäkringen börjar slå igenom.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) drev igenom de nya reglerna i sjukförsäkringen genom ett riksdagsbeslut i juni. Nu börjar det nya regelverket märkas i verkligheten.
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det är de nya, hårdare reglerna i sjukförsäkringen, som trädde i kraft 1 juli i år, som nu börjar slå igenom.
Enligt de nya reglerna ska försäkringskassan pröva om den som varit sjukskriven 180 dagar kan utföra arbete "på den reguljära arbetsmarknaden" eller "annat lämpligt arbete".
Anser kassan att man kan det, så avslutas sjukskrivningen och man förs istället över till arbetsförmedlingen. Då blir det a-kassan som svarar försörjningen, om man har rätt till det. I annat fall blir det bara att gå till socialkontoret för att få pengar till mat och hyror.
Det är en cynisk hantering av människor. Det står som bekant ingen kö av arbetsgivare utanför arbetsförmedlingarnas kontor för att anställa de människor som nu fasas ut från sjukförsäkringen.
Det handlar om folk som har medicinska, fysiska, psykiska, sociala eller andra bekymmer som gör att de inte kan gå för fullt i det vanliga arbetslivet.
Säkert kan en del av dem göra en insats, om de får anpassade arbetsuppgifter via lönebidragsanställningar, Samhall eller sociala kooperativ.
Men de är inte attraktiva för arbetsgivare som söker anställda som är högproduktiva, jobbar dygnets alla vakna timmar och aldrig är sjuka.
Arbetsgivarna jagar "superarbetskraften", som TCO konstaterade i en rapport som presenterades under hösten.
Nästan sex av tio personalchefer (56 procent) uppger att de är ganska eller mycket negativt inställda till att nyanställa personer som är sjukskrivna från ett annat arbete.
Nästan hälften av personalcheferna (44 procent) uppger att de är negativt inställda till att anställa långtidsarbetslösa.
Endast 13 procent av cheferna säger sig vara positiva till att anställa långtidsarbetslösa. Bara sju procent är positiva till att anställa långtidssjukskrivna.
Runt 16 procent ratar äldre arbetskraft (55+).
Omkring var tionde arbetsgivare är direkt negativa till att anställa småbarnsföräldrar. Inte ens hälften av arbetsgivarna är positiva till att anställa småbarnsföräldrar.
Det har blivit ett tuffare klimat i arbetslivet.
Kroniskt sjuka (astmatiker, reumatiker och andra), som ofta är sjuka, har svårare att få jobb. Den som har någon form av psykiskt funktionshinder stöts ofta bort.
Äldre, som kan vara slitna efter ett långt arbetsliv, eller småbarnsföräldrar, som ofta tvingas vara hemma med sjuka barn, upplevs inte som tillräckligt produktiva.
Detta visar även hur feltänkt den borgerliga "arbetslinjen" är. Den borgerliga arbetslinjen har inneburit skärpt kontroll och ökad ekonomisk otrygghet för långtidssjuka och långtidsarbetslösa. På det sättet ska människor tvingas att arbeta.
Men den politiken är ingen lösning för de människor som ett eller annat bekymmer och inte anses "anställningsbara".
En fungerande arbetslinje måste i stället betona aktiva åtgärder - till exempel rehabilitering och anpassade arbetsuppgifter för långtidssjuka eller praktikplatser och arbetsmarknadsutbildning för långtidsarbetslösa.
Den som varit borta länge från arbetsmarknaden får inte jobb bara för att regeringen sänker a-kassan eller skärper reglerna i sjukförsäkringen.