Visst kan man se att det blivit ljusare. Den 1 januari gick solen upp 11.22 vid Kiruna horisont. I morse gick solen upp 9.16.
Dagen har förlängts från 40 minuter till fem timmar och tio minuter (gäller alltså Kiruna). Och med ljuset kommer lusten att ta sig ut på isarna, pimpla och kanske koka kaffe. Till och med Vinterstudion i SVT får ge sig i konkurrensen med en fin vinterdag på isen.
Storbritanniens premiärminister David Cameron hade filat länge på sitt tal om förhållandet till EU. Terroristattacken i Algeriet gjorde att Cameron fick skjuta på talet. Men till sist kom besked om att britterna ska få folkomrösta om medlemskapet i unionen, detta givetvis under förutsättning att Tories sitter kvar.
Det finns av tradition en stark falang bland de konservativa som är skeptiska till EU. Folk på fastlandet ska inte komma och säga vad britterna får göra och inte göra. Att landet står utanför eurosamarbetet är ingen tillfällighet.
Nu flaggar Cameron för nya förhandlingar som ska ge britterna bättre villkor. Det är givetvis ett budskap som är riktat till Angela Merkel och andra EU-ledare: ni måste ge oss favörer, annars finns det risk att Storbritannien hoppar av. Men problemet är förstås att eftergifter till London kommer att utlösa krav från andra länder.
Camerons utspel innebär nya problem för EU som får svårt att företa sig något innan britterna sagt sitt.
På tal om Storbritannien, filmen Järnladyn är verkligen värd att ses. Den handlar om Margaret Thatchers år vid makten. Hon var premiärminister från 4 maj 1979 till 28 november 1990. Det innebär att hon var den premiärminister under 1900-talet som regerade den längsta tiden.
När hon tillträdde som ledare för det brittiska högerpartiet gratulerade jag Labour. Tanken var att valet av en så extrem politiker som Thatcher skulle leda till att väljarna stödde vänstern. Men så fel jag fick!
Thatcher var mycket framgångsrik. Inte bara om man ser till tiden vid 10, Downing Street, utan också på genomslaget för hennes nyliberala politik. Filmen Järnladyn finns som dvd.
Flyktingar från Syrien har kommit till byn. På informationsmötet var inte en enda negativ. I grannbyn hälsade Ica-handlaren syrierna välkomna med en affisch och någon stolle menade då på en internetsida att handlaren borde hängas upp i en lyktstolpe. Så är det: en stor majoritet uppträder varmt välkomnande medan anonyma fascister predikar det nakna våldet.
Som Jonas Gardell skrev: för första gången är jag stolt över att ha ett Ica-kort.
Jag har Medmerakort också men tyvärr finns inte en enda Konsumbutik i kommunen. Att Anders Sundström från Piteå blir ordförande i Kooperativa Förbundet känns bra, även om jag inte tror att han kommer att öppna en butik där jag bor.
Ser just nu. En pilgrims död. Mycket bra serie kring mordet på Olof Palme, med många förnämliga skådisar.
Veckans brott. En av programledarna, en viss Leif GW Persson, har också skrivit de böcker som En pilgrims död bygger på.
Akuten. Brittisk klasserie från Kings College Hospital i London.
Det är många blåljusserier just nu.
Dessutom Maestro, programmet där en samling kända personer från olika verksamhetsfält får försöka sig på dirigerandets svåra konst. Programmet är underhållande och kan bidra till att öka intresset för klassisk musik. Att en del skönandar inte står ut med att amatörer håller i dirigentpinnen får man stå ut med. Kul också att se politikerveteranen Lars Ohly i en helt annan roll. Att leda ett parti och en symfoniorkester är inte samma sak.
Tidningarnas Telegrambyrå, TT, lägger ned kontoren i Luleå, Umeå och Sundsvall. Däremot behåller man redaktionerna i Göteborg och Malmö. Och som alltid när organisationer centraliserar försäkrar man att Norrland inte alls överges.
Det TT-chefen säger är precis vad jag hörde från en fackföreningsledare för 40 år sedan, som försökte övertyga om att avvecklingen av det enda kontoret i Norrland var ett sätt att förbättra för medlemmarna.
Njut av det som är kvar av SM-veckan, av ljuset och av fågelsången.