Budgetsaldot får inte vara det enda målet
Politiskt-taktiskt har budgetfundamentalisterna kammat hem matchen.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Genom EMU-krisen har budskapet om starka statsfinanser fått en mäktig klangbotten.
Borg kan sola sig i glansen av europeiska finansministrar och får gång på gång upprepa sitt budskap i mediernas mikrofoner:
"Det måste vara ordning och reda i statsfinanserna. Sverige klarar sig bättre än andra."
Tomas Östros och Mona Sahlin säger inte emot. Tvärtom tävlar de med alliansen om att vara garanter för sunda statsfinanser.
Politiskt-taktiskt har budgetfundamentalisterna kammat hem matchen.
Förlorarna är de arbetslösa, i Sverige och de många som kommer att bli arbetslösa i Grekland, Spanien och Portugal.
För budgetbalans och nedskärning av offentliga utgifter kan aldrig vara den enda vägen att ta ett lands ekonomi ur krisen. Det är en medicin med allvarliga biverkningar.
Starka statsfinanser är en försäkring som ger ett bra skydd i dåliga tider, men duger inte mycket till för att sätta fart på ekonomin.
Se på Sverige. Att hålla hårt i statsfinanserna har inte hjälpt oss klara sysselsättningskrisen. Tvärtom har arbetslösheten ökat snabbare här än i många andra EU-länder. Anders Borg skulle ha behövt stimulera mer för att häva massarbetslösheten.
Se på Grekland. De föreslagna nedskärningarna i de offentliga budgetarna kommer att dra ned grekisk BNP kraftigt.
Det betyder ytterligare ökad arbetslöshet och ytterligare påfrestningar för de offentliga finanserna. Risken finns att landet hamnar i en negativ spiral, som leder till ekonomisk kollaps.
Grekland är tvunget att minska sina löner och kostnader för att åter bli konkurrenskraftigt, inte tu tal om det.
I normala fall skulle ett land åstadkomma det genom en devalvering av sin valuta. Men för Grekland existerar inte den lösningen eftersom man har euron.
Tyskland vägrar att späda på efterfrågan och på det sättet hjälpa den grekiska ekonomin. Hela bördan av krisen faller nu på Grekland och underskottsländerna.
Är lärdomen från greklandskrisen att länder inte ska ha underskott?
"Nej", skriver Nobelpristagaren och ekonomen Paul Krugman i New York Times.
"Vad krisen visar är däremot faran av att ta på sig en politisk tvångströja."
När underskottsländerna gick med i euron avsvor de sig möjligheten att göra en del dåliga saker, menar Krugman, men också möjligheten att flexibelt möta störningar.
"Och när krisen slår till måste regeringar ha möjlighet att agera."
Att starka offentliga finanser är viktigt vet vi svenskar efter budgetsaneringen på 1990-talet.
Men man får inte förväxla de offentliga finanserna med hela ekonomin och glömma företag och hushåll. Ett positivt budgetsaldo kan inte vara det enda målet för den ekonomiska politiken.
Vägen tillbaka för Grekland och andra länder kan inte enbart bygga på minskade utgifter. EU måste hitta en bättre balans mellan bromsa och gasa.