Vid en konferens med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i förra veckan menade finansminister Anders Borg (M) att ingångslönerna i kommunerna kan vara så höga att de hindrar tillväxten av nya jobb.
"Ni har varit för dåliga förhandlare", sa Borg till lokalpolitikerna och hänvisade till studier från Konjunkturinstitutet om att det blir fler jobb med lägre ingångslöner.
"Jag blir upprörd i djupet av mitt hjärta. Det är en spark på knäna", säger av begripliga skäl Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Lägstalönen är Kommunals medlemmar är nämligen inte hög. Från 1 april är den 16 070 kr per månad.
Det är inte första gången som Borg ger sig på de lägst avlönade på svensk arbetsmarknad.
I början av februari snackade finansministern om ungdomsarbetslösheten och om att lägstalönerna är ett problem för handeln samt hotell- och restaurangnäringen.
Men det är grund analys. Tvärtom är ju detta de branscher som har störst andel unga. Willys, ICA, Max, McDonalds m fl har massor av anställda i åldern 20-24 år.
Därför går det inte att skylla ungdomsarbetslösheten i Sverige på att städerskor, servitriser, undersköterskor eller butiksbiträden har för bra betalt.
Det är dock inte svårt att se bakgrunden till Borgs uttalanden. Genom att peka finger åt kollektivavtalen flyttar finansministern fokus från sitt och regeringens eget misslyckande i arbetsmarknadspolitiken.
Borg vill att debatten ska handla om lönebildningen - inte om regeringens ansvar för neddragningarna inom Komvux och arbetsmarknadsutbildningar eller skrotandet av plusjobb, gröna jobb och andra arbetsmarknadsåtgärder.
En sak är dock säker. Borg får svårt att kalla sig feminist i fortsättningen.
Alla de yrken som finansministern tycker har för höga ingångslöner är nämligen i huvudsak kvinnodominerade yrken.