Blev Sverige ett bättre land?
Man kan vara kritisk mot regeringen fast man själv fått det bättre. Man kan ändå ogilla de växande klyftorna.
Trots finansministern Anders Borgs myckna tal om att Sverige klarat sig genom krisen bättre än andra kvarstår det faktum att arbetslösheten här är betydligt högre än i de flesta av våra grann- och konkurrentländer.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det var frågan president Ronald Reagan ställde till det amerikanska folket i valrörelsen 1980.
En klassiker som bidrog till att Reagan kunde besegra den demokratiske presidenten Jimmy Carter och sedan tillbringa åtta år i Vita Huset.
Carters förlust bottnade i flera orsaker (en var gisslantagandet på den amerikanska ambassaden i Teheran), men ett avgörande skäl var den lågkonjunktur som den amerikanska ekonomin gick igenom.
Folk kände inte att de fått det ekonomiskt bättre under Carter.
Hur skulle Reagans fråga fungera i den svenska valrörelse som så smått dragit igång? Skulle den gynna den rödgröna oppositionen?
Det kan tyckas så, men jag är inte alls säker.
Normalt gynnar en positiv ekonomisk utveckling den sittande regeringen medan den har problem i en lågkonjunktur.
Men vi är inte i normala tider.
Finanskrisen och den därpå fördjupade lågkonjunkturen kan inte automatiskt kopplas till regeringen. Finansministern har tvärtom - till största delen oförtjänt, menar jag - fått beröm för sin hantering av krisen.
Sett ur ett övergripande perspektiv har svenska folket all anledning att vara missnöjda med ekonomin de senaste fyra åren.
Trots finansministerns myckna tal om att Sverige klarat sig genom krisen bättre än andra kvarstår det faktum att arbetslösheten här är betydligt högre än i de flesta av våra grann- och konkurrentländer.
Bruttonationalprodukten 2006, det senaste året med socialdemokratisk regering, låg faktiskt 10 miljarder kronor högre än den BNP-nivå som regeringen förutser för 2010.
Vår samlade inkomster har alltså i stort sett legat stilla under fyra år, ett remarkabelt uselt ekonomiskt facit.
Så sett skulle svaret på Reagans fråga i Sverige bli ett rungande nej, det svenska folkhushållet har inte fått det bättre de senaste fyra åren.
Men samtidigt har hushållens disponibla inkomster ökat med drygt 2 procent per år under alliansåren.
Till vinnarna hör de som har jobb och fått skattesänkningar och de som gynnats av att räntebetalningarna för deras lån till lägenhet eller hus blivit billigare.
På andra sidan finns åtskilliga förlorare. Dit hör de som mist jobbet och fått en lägre a-kassa och de som fått försämrade sjukförmåner.
Men även om majoriteten av hushållen fått mer pengar i plånboken innebär det inte att de därför kommer att rösta på alliansen.
Man kan vara kritisk mot regeringspolitiken fast man själv fått det bättre. Man kan ändå tycka att alliansens politik är orättvis och skapar alltför stora klyftor i det svenska samhället.
Reagans fråga är nog inte särskilt användbar för att förutsäga valutgången i Sverige i höst.
Den fråga oppositionen istället borde ställa i valrörelsen är: Har Sverige blivit ett bättre land att leva i än för fyra år sedan?
19 september kommer väljarnas svar.