”Basically gone?”

INDUSTRIN. Ungefär 600 000 svenskar jobbar inom industrin. Närmare en miljon svenska arbetstillfällen påverkas direkt av hur industrin utvecklas. Industrin är inte ”basically gone”, som statsministern sa.

INDUSTRIN. Ungefär 600 000 svenskar jobbar inom industrin. Närmare en miljon svenska arbetstillfällen påverkas direkt av hur industrin utvecklas. Industrin är inte ”basically gone”, som statsministern sa.

Foto: Pär Bäckström

Politik2014-05-07 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

På det ekonomiska toppmötet i Davos sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att industrijobben i Sverige i praktiken var borta, ”basically gone”.

Det är också titeln på en rapport som LO-facken inom industrin har tagit fram för att visa dels exakt hur fel statsministern hade, dels visa vikten av en aktiv industripolitik för att Sverige ska kunna upprätthålla och utveckla välfärden.

Det är gedigen läsning, och en som borde göra regeringen bekymrad. Ett exempel på det är den nya gymnasieskolan: För att få bukt med avhoppen på de praktiska linjerna, införde regeringen 2008 lärlingsprogram utan automatisk högskolebehörighet.

Att detta har minskat söktrycket till utbildningarna är väl känt – men i rapporten går det också att läsa att hälften av de elever som började i den första kullen hoppade av. Kraven har sänkts, de sökande blivit färre – och ändå fortsätter eleverna att hoppa av.

Det tycks vara läge att konstatera att den nya gymnasieskolan har misslyckats att lyfta de tekniska utbildningarna. Kanske går det att rätta till – men allvarligare ändå är att misslyckandet avslöjar regeringens syn på arbetslivet som uppdelat i två delar:

Den ena är tjänstesektorn, de kunskapsintensiva yrken som kräver högskoleutbildning och är inriktad på framtiden.

Den andra är de praktiska yrkena, omvårdnaden, servicen och industrin, som inte kräver någon kunskap alls och håller på att fasas ut.

Det är helt enkelt inte sant. När man frågar industriföretagen i Norrbotten vad det är de behöver för att växa, svarar de alla samma sak: De behöver infrastrukturen, och de behöver tillgång till välutbildad personal.

Och för ett län som under lång tid har haft en nettoutflyttning går det knappast att överdriva vikten av en högskola som LTU, och möjligheterna att utbilda arbetskraft på hemmaplan.

Vi har en statsminister som påstår att industrijobben är borta, och en utbildningsminister som tror att mindre utbildning är svaret på en allt skarpare global konkurrens

När man hör dem tala kan man inte låta bli att ställa sig frågan – vet den svenska regeringen verkligen vad en modern industri är för någonting?