Att skära i välfärdens kärna
Jobbkrisen i industri och servicenäringar har strypt kommunernas skatteintäkter och ökar kostnaderna för socialbidrag.
När det gäller hårda fakta - hur tillväxt, underskott och arbetslöshet utvecklats i landet under krisen - hamnar Anders Borg i botten av finansministerligan i EU.
Foto: MIKAEL ANDERSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Nedskärningar" och "vård" ger 109 000 träffar.
Några exempel från senare tid: 500 tjänster ska bort på sjukhuset Sundsvall/Härnösand. 10 miljoner i sparkrav på gymnasieskolan i Karlskrona. Rehabnedskärningar i Kristinehamn. Minskad personaltäthet i äldreomsorgen i Piteå. Och så vidare. Och så vidare.
Så ser det ut i det Sverige där den sittande regeringen säger sig värna om välfärden, vården och omsorgen.
Jobbkrisen i industri och servicenäringar har strypt kommunernas skatteintäkter och ökar kostnaderna för socialbidrag.
Dessa väntas stiga med 20 procent i år och nästa år, en extra nota för kommunerna på 2 miljarder kronor vartdera året.
Regeringen stod länge helt kallsinnig inför krav på kommunsatsningar, trots rekommendationer från en lång rad ekonomer. Sent omsider kom löftet om ett tillskott, men först till 2010.
Men de ekonomiska bekymren är inte slut då. Även 2011 krävs, menar kommunerna, antingen skattehöjningar eller ytterligare nedskärningar för att få ihop ett nollresultat.
Nedskärningar i vården och omsorgen sker ofta lite i skymundan. Ett jobb här och några tjänster där på många enheter.
Men det märks förstås när personal försvinner och tiden minskar för omsorg och omtanke. Eller när dagisgrupperna växer och lärarna i skolan blir färre.
Tidningen Kommunalarbetaren frågade kommunerna hur de bedömer läget inför nästa år. Svaren var inte uppmuntrande.
80 procent räknar med att dra åt svångremmen kring personalkostnaderna. Var tredje kommun tar till uppsägningar. Användningen av vikarier blir mer restriktiv.
Borgs extra 10 miljarder kronor påverkar situationen, men bara temporärt.
"Det ger extra tid att genomföra besparingarna, men i sak förändras ingenting", säger en kommunstyrelseordförande till tidningen.
Vad betyder det då när statsministern och finansministern påstår sig vilja värna de offentliga finanserna och välfärdens kärna?
Det betyder nog exakt vad de säger, nämligen att först kommer de offentliga finanserna och sedan välfärden. Och att det är fritt fram att skära i välfärden så länge en kärna - oklart hur stor - behålls.
I brittiska affärstidningen Financial Times rankades nyligen Europas finansministrar och Anders Borg hamnade på fjärde plats.
Inte illa, men varför har vi inte hört alliansregeringen skryta med det?
Förklaringen finns i rankingens detaljprotokoll.
Borg placerades visserligen i topp ifråga om snabbt agerande och politisk tyngd. Men när det gällde hårda fakta - hur tillväxt, underskott och arbetslöshet utvecklats i landet under krisen - hamnade Anders Borg i botten av finansministerligan - på plats nr 15 av 19 finansministrar.
Mycket prat och lite verkstad tycker alltså även de internationella bedömarna.
Det stämmer dåligt med den bild som Borg gärna vill ge av sig själv som framgångsrik krishanterare.