De senaste veckorna har jag bläddrat i de gamla skrifterna – boken NSD 1919-1969 (som gavs ut i anslutning till tidningens 50-årsjubileum), ”Från fattig sate till rik drake” (NSD:s jubileumsskrift 1989) samt Maurits Nyströms ”En väldig kraftmätning” (Norrbottens Museum 1985).
Slående är hur extremt stor den manliga dominansen var under arbetarrörelsens tidiga år och NSD:s första decennier.
Det var i princip bara män på de främsta posterna.
Det skulle dröja till 1930 innan NSD fick sin första kvinnliga journalist – Alida Ruuth.
Några år senare anställdes Anna-Greta Jansson och 1959 blev Sonia Wikström NSD:s tredje journalist. Under tidningens första 40 år fanns alltså bara totalt tre kvinnliga journalister!
I NSD 11 december 2004 skrev Kerstin Anttilla om ett samtal med en av dessa banbrytare – Sonia Wikström från Arvidsjaur.
”Sonia berättade att den allra första kvinnliga journalisten Alida Ruuth till utseendet påminde om legendariska Bang, Barbro Alving, och sades ha varit en mycket beslutsam kvinna med mod att sätta vem som helst på plats. Sonia Wikström hörde männen tala respektfullt om Alida Ruuth och Anna-Greta Jansson när hon påbörjade sin anställning i Boden där NSDs huvudredaktion tidigare låg. Det var ett faktum som ingav henne viss förtröstan och tillförsikt.”
Wikström konstaterade emellertid att redaktionen var helt och hållet männens värld.
”Emancipationen var ett ännu slumrande begrepp sista året på det glada 50-talet. Outtalat hörde kvinnor hemma bland kastruller och virkbeskrivningar”, sa Wikström.
Det märktes arbetsfördelningen. De manliga journalisterna fick ta sig an olyckor, dramatik och skandaler. Sonia Wikströms första jobb blev att göra en babyspecial.
Att skriva om barn, mat och hushållsarbete sågs som lämpliga arbetsuppgifter för de kvinnliga journalisterna.
Med tiden kom dock en förändring. En sensommar när nästan alla män hade semester inträffade en stor familjetragedi utanför Korpilombolo.
Två små barn brann inne i familjens hus när föräldrarna var ute. Fotografen Harry Larzon och Sonia Wikström var de enda som fanns tillgängliga på redaktionen. De åkte iväg och gjorde ett mycket bra jobb.
”Efter det var jag plötsligt jämställd”, berättade Sonia Wikström i NSD 11 december 2004.
Redaktionen har förändrats sedan dess. 2019 består redaktionen i Mediehuset till 42 procent av kvinnor och 58 procent av män.
Bland redaktörerna och i redaktionsledningen är det dessutom kvinnlig majoritet, siffrorna är 4-3 respektive 5-4.
Även bland tidningsläsarna är det nästan helt jämställt. Enligt TU:s statistik var det 61 procent av de svenska kvinnorna i åldern 9-79 år som ägnade sig åt dagstidningsläsning en genomsnittlig dag 2016.
Samma siffra för männen var 63 procent.
Sverige i sin helhet har också blivit ett mer jämställt land sedan NSD:s grundande 1919.
Slopandet av sambeskattningen 1971. Utbyggnaden av barnomsorgen. Föräldraförsäkringen.
Sådana reformistiska steg har gjort att fler kvinnor fått chansen att stå på egna ben och bidragit till emancipationen i Sverige.
Det betyder inte att allt är bra 2019. Fortfarande finns många orättvisor. Men det är även viktigt att se att politiska beslut ger resultat.
Utvecklingen är inte ödesbestämd. Samhället går att påverka.
Till exempel är det värt att notera att Sverige numera har den högsta kvinnliga sysselsättningsgraden av samtliga EU-länder.
Det tror jag att en yrkeskvinna som Alida Ruuth hade gillat.