Jag hör vad du säger, det är ett ofta återkommande uttryck i Leif GW Perssons senaste, ”Den sanna historien om Pinocchios näsa”. Huvudperson i boken är Evert Bäckström, en riktig skitstövel som presenterat sig utförligt i andra böcker av Persson. En osympatisk människa som bär på många kilo fördomar. I teknisk mening en duktig utredare men samtidigt en polis utan skrupler. Hans tillvaro kretsar kring polishuset, bostaden, krogen och massagesalongen.
Efter 502 sidor står alla matsedlarna en uppe i halsen. Kommissarie Bäckström äter inte Dafgårds mikrovärmda utan ofta är det vita dukar, öl, brännvin och konjak som gäller. Om Bäckström fanns i verkligheten vore han ett tacksamt objekt för varje livsstilscoach.
En av GW Perssons särdrag är att Bäckström först säger något och sedan tänker något helt annat.
”Ok, då gör vi som du säger”, säger han, och sedan kommer tanken: ”Nu blev du väl nöjd, din jävla attackflata.”
Persson behärskar dessa dialoger med bravur. Det han inte behärskar är att koncentrera sig. Boken är på 631 sidor. Man kunde gott ha kapat två hundra. Man jag kan tänka mig att det är svårt för en redaktör att komma med den typen av förslag. Perssons böcker säljer ju så bra.
Och visst är ”Den sanna historien om Pinocchios näsa” läsvärd. Ofta är den rolig och mycket underhållande. Men det är lite för mycket av det goda, med Bäckströms frosseri vid matbordet och hans sovstunder och taxiresor.
En passus i boken tyder på att Persson lever i tron att det är omkring sulfitfabriker det luktar. Men vi som kommer från de stora skogarna vet ju att det är sulfat som luktar skit. Wikipedia på nätet vet besked:
Sulfit luktar skit, sulfat luktar mat fast tvärtom. Till kommande upplagor av boken bör Persson rätta passusen om sulfit och ändra till sulfat.
Boken som helhet. Välskriven. Spännande. För lång och mångordig. För många menyer och för detaljerade redogörelser av Bäckströms rutiner.
Och det där med supersalamin blir till sist tjatigt. Persson har skrivit vassare böcker.
I veckan börjar för övrigt en ny serie av Veckans brott.
Tisdag 8 oktober kl 21 är det dags för drömteamet Kvartoft-Persson att göra entré. Kul.
Mindre kul är att norska Høyre slår sig samman med Fremskrittspartiet och bildar regering med Erna Solberg som statsminister. Det är första gången i modern tid som ett högerextremt parti nått denna framgång i Norden. Och en tidigare medlem av FrP, som nu framlever sina dagar i en välbevakad fästning i Akershus fylke, är säkert nöjd med utvecklingen.
Norge är att av världens rikaste länder, landet har ingen skuld till andra men enorma tillgångar – just där lyckas ett högerextremt parti ta sig ända fram till regeringen. Det hela vore enklare att förklara om arbetslösheten i landet var fyrtio procent och om det blev lägre levnadsstandard för varje ny generation.
I Statistiska Centralbyråns mätning av partisympatierna i november 2009 låg Socialdemokraterna på 36,5 procent och Moderaterna på 26,2. Då var det helt klart: det skulle bli regimskifte i september 2010. Tidningarna presenterade ministerlistor. Men som alla vet: så blev det inte.
Vindarna kan vända snabbt. Visst är det roligt nu när alla institut kommer med rapporter om en kraftig rödgrön övervikt. Men det gäller att hålla huvudet kallt och minnas raset inför valet 2010.
Teori. Vänsterpartiet kommer att göra ett bra EU-val. En del socialdemokrater, som är skeptiska till EU och som tycker att det egna partiet är för mesigt då det gäller vinster i välfärden, kan rösta på V i EU-valet. Men knappast i riksdagsvalet.
EU-valet kan bli ett protestval.
En ny myndighet föreslås ta över jaktfrågorna från Naturvårdsverket. Från jägarhåll har man längre kritiserat att bevarandefrågorna fått för stor plats i verksamheten.
En jaktpolitik som mer ser till jägarnas krav än till viltets villkor är den mäktiga jaktlobbyisternas våta dröm. Lodenrockarna skriver önskelistor och regeringen levererar.
Ha nu en ljuvlig helg i hela Norrbotten.