Margot Wallström engagerade sig tidigt i SSU i hembyn Kåge utanför Skellefteå. Det blev början på en imponerade politisk resa.
Hon kom in i riksdagen redan som 25-åring 1979. 1994–98 var hon statsråd i Ingvar Carlssons och Göran Perssons regeringar.
1999 tog hon klivet in i EU-kommissionen, där hon var verksam till 2010. Därefter följde en period som FN:s särskilda representant kring frågor som rör sexuellt våld i krig och konflikter.
I oktober 2014 – efter regeringsskiftet – utsågs den internationellt rutinerade och meriterade Margot Wallström föga överraskande till utrikesminister i den rödgröna regeringen.
Snabbt satte Wallström både sig själv och Sverige på kartan när hon deklarerade att den nya regeringen skulle bedriva en feministisk utrikespolitik.
Med rätta brukar Wallström påpeka att nyckeln till en bättre värld finns i arbetet för flickors och kvinnors rättigheter.
Eller som hon själv sammanfattar saken: "Verkligheten ger alla nödvändiga argument. Ett land med hög andel barnäktenskap har mycket svårt att ta sig ur fattigdom. Fredsavtal som också skrivs under av kvinnor har större chans att hålla länge. Att bekämpa våld mot kvinnor gör samhällen mer välmående."
Till en början var många skeptiska inför det feministiska. Sakta men säkert har dock den svenska linjen dock vunnit ökad acceptans och fått många erkännanden.
2015 utsågs Margot Wallström till en av årets främsta globala politiska tänkare i den ansedda amerikanska tidskriften Foreign Policy och 2017 prisades hon av FN-organet UN Women för sitt starka jämställdhetsengagemang.
Den största framgången var dock omröstningen i FN:s generalförsamling 28 juni 2016 när 134 länder röstade för att ge Sverige en plats i FN:s säkerhetsråd under 2017-2018.
Wallström har haft världen och Europa som arbetsplats och rört sig med självklarhet i de fina salongerna i Bryssel och New York. Men hon har aldrig släppt förankringen i norra Sverige.
Under årens lopp har Wallström varit en återkommande gäst på möten och konferenser i Norrbotten.
Som utrikesminister talade hon också alltid tydligt om vikten av en arktisk dimension i utrikes- och säkerhetspolitiken.
I höstas bestämde sig emellertid Wallström för att lämna regeringen – av högst begripliga och mänskliga skäl.
Många år i den politiska hetluften sliter och Wallström är inte längre en ungdomskandidat. SSU:aren från Kåge har faktiskt hunnit bli 65 år.
"Nu vill jag ha mer tid med min familj och mina barnbarn”, förklarade hon i ett Facebook-inlägg 6 september 2019.
Det betyder dock inte att Wallström släppt allt engagemang.
Hon ingår i en grupp som ska ge råd till FN:s generalsekreterare António Guterres och fortsätter att skriva och tala.
Under onsdagskvällen i förra veckan deltog hon i ett möte arrangerat av nya tankesmedjan Norrsken.
Den här gången blev det dock ingen resa till Norrbotten. Covid-19 sätter ju stopp för sådana. Istället talade och samtalade Wallström med sina partivänner i Norrbotten via det digitala mötesverktyget Zoom.
Bland annat pekade hon på betydelsen av fem år med feministisk utrikespolitik.
"Det är inte bara tjusiga ord och teoretiserande. Jag har alltid varit väldigt praktiskt inriktad", sa Wallström och gav flera exempel på hur den feministiska utrikespolitiken gjort skillnad.
Den har bland annat bidragit till att stötta kvinnliga parlamentariker och entreprenörer runtom i världen, färre fall av mödradödlighet och oönskade graviditeter och mer resurser för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter.
"Sverige har dessutom inspirerat fler länder att följa efter. Frankrike har lanserat en feministisk diplomati och Kanada bedriver numera en feministisk utvecklingspolitik. Mexiko och Tunisien blev samarbetspartners", berättade Wallström.
Det är inga dåliga resultat för dottern till en sågverksarbetare och en sömmerska från en liten norrländsk by.
Svensk arbetarrörelse har levererat en politiker som skrivit ett stycke historia och gjort tydliga avtryck i världen.