Ett av många problemen vi varelser har är att summan av alla enskilda beslut vi fattar, förvisso är förnuftiga ur vår egen synvinkel, men ytterst skadlig när det gäller helheten.
Exempelvis när vi blir sjuka så vill vi ha effektiv medicin. Exempelvis antibiotika. Och det leder fram till att bakterierna steg för steg lär sig att bemästra medicinen. De blir resistenta.
När dessutom vi får det allt bättre så tenderar vi också att vilja äta ännu bättre käk. Exempelvis kött. Köttkonsumtionen har ökat rejält de senaste decennierna i hela världen.
Vilket leder till att köttproducenterna effektiviserar sina ”odlingar” genom att ordna biffen med industriella metoder. Och här ingår exempelvis flitig användning av antibiotika.
En antologi utgiven av förlaget Fri Tanke diskuterar konsekvenserna av detta. Boken är en antologi, ”Efter antibiotikan. Om smitta i en ny tid” (redaktör Fredrik Brunéus).
Författarna presenterar ett rätt dystert perspektiv på framtiden. För det som händer när antibiotikan inte längre biter på bakterierna, är att vi spolar tillbaka bandet till hur det var för 100 år sedan när denna undergörande medicin inte fanns.
Folk kommer att bli svårt sjuka och kanske dö av åkommor som vi idag tycker är bagateller.
Alla författarna serverar inte dystopiska framtidsbilder, utan tänker sig att det trots allt borde finnas möjligheter för politikerna att åstadkomma en global politisk insats som gör att antibiotikan inte används alltför flitigt.
Men som vi sade inledningsvis: Folk gör vad som är förnuftigt ur deras eget perspektiv – exempelvis använder den medicin som finns för att de själva eller deras barn ska bli friska – och summan av alla dessa insatser är att vi riskerar att dö en för tidig död jämfört med om vi varit mer sparsam med medicineringen.
En bok som diskuterar detta ur ett annat perspektiv är ”Matens filosofi. Hur du blir en filosofisk foodie” av Henrik Lagerlund.
Lagerlunds bok har flera kapitel som diskuterar mat ur olika synvinklar. Den ställer svåra filosofiska frågor om vi har rätt att äta djur, beskriver hur de stora bolagen medvetet förgiftar befolkningarna med sockrad mat och att vårt ökande köttätande riskerar att föröda planeten.
En av de mer fascinerande historierna han berättar handlar om en man i USA som bestämde sig för att under ett år bara äta lokalt producerad mat. Det gick, men var dyrt och framför allt tidskrävande. Det som räddade honom var den typ av ”bondens marknad” som numer växer fram i många länder, även i Sverige.
Lagerlunds exempel stimulerar till olika tankar om framtiden:
Om det är mer närproducerat vi behöver sikta in oss på inför framtiden – både för antibiotikahotet och klimathotet – så får kostnaderna både i tid och pengar konsekvenser för vår konsumtion och vårt arbete.
Om vi inte längre kan gå till affären och köpa allt vi behöver – från surströmming till vattenmeloner – så kommer livet att bli mer komplicerat.
Det kommer att minska våra möjligheter att bidra till statskassan. Därmed blir också välfärden i den mening vi förstår den hotad.
Vi kommer inte heller att kunna arbeta lika mycket, utan måste vika betydligt mer tid år att skaffa fram mat och göra i ordning den.
Snabbkäket vi vant oss vid blir mer svåråtkomligt och dyrare. Men kanske är fördelen att vi som gillar palt ändå kommer att överleva ett tag till.