Varningssignalerna var mycket tydliga redan 2010

Även tidigare regeringar har ett ansvar för dagens situation.

"Redan 2010 fick den dåvarande M-ledda regeringen ta emot en rapport om att 5000 ungdomar riskerade att dras in i kriminella nätverk", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

"Redan 2010 fick den dåvarande M-ledda regeringen ta emot en rapport om att 5000 ungdomar riskerade att dras in i kriminella nätverk", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledarkrönika2020-12-04 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 12 oktober fick jag ett längre snack med inrikesminister Mikael Damberg efter hans besök i Kiruna och det första spadtaget för bygget den nya polisstationen.

Under tågresan mellan Kiruna och Boden, där Damberg bytte tåg för resan vidare till Stockholm, beskrev han arbetet för att stärka rättspolitiken och den polisiära närvaron i hela landet.

På riksdagens högerpartier låter det som att regeringen inget gör. Men faktum är att Justitiedepartementet är som tomteverkstaden veckorna före julafton.

Det produceras skärpta lagar och tas initiativ som aldrig förr. Damberg nämnde bland annat den kraftiga utbyggnaden av polisutbildningen efter regeringsskiftet 2014. 

Det har byggts nya polishögskolor i Borås och Malmö samt blivit fler platser vid de gamla lärosätena i Umeå, Växjö och Huddinge.

Det tar emellertid tid att utbilda nya poliser och innan det märks i människors vardag. Men nu kommer leveranserna från polishögskolorna. Måndag 23 november gjorde ungefär 600 nyutbildade poliser, därav nio i Norrbotten, sin första dag på jobbet.

"Nästa år följs de upp av ytterligare ca 1 400 nyutbildade poliser. Det innebär en förstärkning med upp emot 2 000 poliser det närmaste året", skriver Damberg i en debattartikel i Aftonbladet.

Siktet är inställt på att det ska finnas 10 000 fler polisanställda år 2024. För närvarande är regeringens halvvägs till målet.

För sent och för klent, tycker emellertid högerblocket. Men då finns också skäl att ställa frågan vad partierna själva gjorde när de hade regeringsmakten.

Redan 2010 fick den dåvarande M-ledda regeringen ta emot en larmrapport med budskapet att 5 000 ungdomar var på väg att dras in i kriminella nätverk. Men trots de tydliga varningssignalerna skedde ingen kraftsamling, varken i polisväsendet eller i det sociala förebyggande arbetet.

Tvärtom skedde neddragningar av polisutbildningen. I varje M-budget prioriterades nya skattesänkningar högre än större investeringar i rätts- och välfärdssamhället.

Följaktligen finns omkring 5 000 personer verksamma i de kriminella gängen i Sverige år 2020 – tyvärr helt i enlighet med varningssignalerna 2010.

Damberg och regeringen har självfallet sitt ansvar för att hantera dagens skjutningar och sprängningar. Men det är också viktigt att komma ihåg att gängen inte uppstod samma dag som Stefan Löfven blev statsminister. De började växa långt tidigare – i en del fall under det borgerliga styret 2006-2014. I vissa fall grundlades problemen redan under Göran Perssons tid som statsminister.

Läs gärna "Familjen", Johanna Bäckström Lernebys utmärkta reportagebok om klanen i Göteborgsförorten Angered. Den beskriver vidden av problemet och hur länge det faktiskt funnits.

Det innebär att många (inklusive Ulf Kristersson och Johan Forssell, statsråd respektive stabschef i den gamla M-ledda alliansregeringen)  har anledning att skärskåda sig själva med kritiskt granskande blick.

Politiken var passiv för både under Perssonåren och den moderatledda regeringen. 

Det är en central lärdom inför framtiden.

Det är helt rätt att satsa på fler poliser och skärpta straff i det läge som Sverige nu befinner sig i. Men parallellt med detta krävs sociala och brottsförebyggande insatser som motverkar att fler barn och ungdomar hamnar på avvägar. 

Det gäller att börja mota Olle i grind redan i förskolan och att investera i tidiga insatser för dem som riskerar att hamna snett. Problemen måste mötas medan de fortfarande är små och inte hunnit bli så stora och svårhanterliga som de nu är.