Swexit saknar folkligt stöd

Aldrig förr har svenskarnas stöd för EU varit så stort som de senaste två åren, rapporterar Europaportalen.

Olov Abrahamsson är Norrländska Socialdemokratens politiska chefredaktör.

Olov Abrahamsson är Norrländska Socialdemokratens politiska chefredaktör.

Foto: NSD Arkiv

Ledarkrönika2020-06-27 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tiden före folkomröstningen om EU 1994 var en hektisk period för mig. Jag var engagerad i ja-kampanjen och for runt som en skottspole i Norrbotten för att debattera med EU-motståndare.  

Jag mötte miljöpartisten Per Gahrton i Kiruna, vänsterpartisten Bengt Hurtig i Älvsbyn, NSD-redaktören Lotta Gröning i Boden och blivande V-ledaren Jonas Sjöstedt i Piteå.

Det var en tuff tid att vara EU-anhängare i Norrbotten. Den folkliga skepsisen var stor.

Sakta men säkert har emellertid opinionen förändrats.

Få är kvar i de gamla ja- och nej-fållorna. De flesta inser numera att EU är som vilken politisk församling som helst.

Det är en påse som ska finnas med ett innehåll. Rött, blått eller grönt beroende på politiska värderingar.

Tydligast är omsvängningen hos det en gång i tiden så EU-skeptiska Miljöpartiet. 

Numera beskriver de gröna EU som ”ett viktigt forum för gränsöverskridande miljöfrågor och skydd av grundläggande mänskliga rättigheter”.

Partiet ser EU ungefär som riksdagen eller vilket kommunfullmäktige som helst. Det är en arena för att försöka påverka världen i en grönare riktning.

Inom socialdemokratin, som levde med sina ja- och nej-falanger en lång tid efter folkomröstningen, är EU-medlemskapet en ickefråga idag. 

Ingen socialdemokrat säger emot när utrikesminister Ann Linde beskriver EU som den viktigaste arenan för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Opinionsmätningarna ger också klart besked om att svenskarna är nöjda med EU-medlemskapet. 

Brexit har inte förändrat deras inställning. Tvärtom. Aldrig förr har svenskarnas stöd för EU varit så stort som de senaste två åren, rapporterar Europaportalen.  

Under 2019 var 58 procent av medborgarna för medlemskapet och bara 18 procent emot, medan 26 procent var neutrala.

Två av tre svenskar ansåg att det vore en dålig idé att lämna EU, enligt undersökningen från SOM-Institutet vid Göteborgs Universitet.

I takt med tidens gång har allt fler sett fördelarna.

• Dels för ekonomin. Det har betydelse för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige att vara en del av EU:s inre marknad med 500 miljoner invånare. Särskilt viktigt är det för en region som Norrbotten med massor av tung exportindustri.

• Dels EU:s politiska roll för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. EU har fått en allt viktigare betydelse för att hantera gränsöverskridande miljöfrågor.

Följaktligen är det få politiker och partier som talar om en Swexit 2020.

Den som gör riskerar nämligen att hamna på kant med en klar majoritet av väljarna.