Försvarsminister Peter Hultqvist är välgörande tydlig när han kommenterar Rysslands kravlista till USA och Nato – en lista som bara kan tolkas som ett oblygt försök att dela upp Europa i intressesfärer på samma sätt som efter andra världskriget.
"Små stater måste ha rätt att fatta sina egna beslut över sin egen framtid. Varje försök att bygga upp intressesfärer där vissa länder anses ha någon sorts överhöghet över andra länder är oacceptabelt. Varken vi, Finland eller något annat land ska omfattas av styrningar som andra satt upp", säger Peter Hultqvist i en intervju med Dagens Nyheter 21 december.
I samma intervju markerar Hultqvist att det inte är aktuellt med ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato, men att det är helt och hållet Sveriges eget beslut.
"Vi ska inte gå med i Nato varken nu eller senare – men det är ett svenskt ställningstagande som ingen annan ska ha någon synpunkt på. Vi måste ha frihet att fatta våra beslut utifrån vad vi tror är bäst för svenska folket. Det handlar om vår grundläggande suveränitet och handlingsfrihet att fatta våra egna beslut", understryker Hultqvist.
I sitt nyårstal resonerar Finlands president Sauli Niinistö i liknande banor. Han konstaterar att de ryska kraven går emot den europeiska säkerhetsordningen och betonar att det står Finland fritt att gå med i Nato.
"Till Finlands rörelsefrihet och val hör också möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva så beslutar", säger Niinistö.
Vidare betonar Niinistö att "intressesfärer inte hör till 2020-talet".
"Suverän jämlikhet mellan alla stater är en grundläggande princip som alla bör respektera", säger den finske presidenten.
Det blir dessutom närmast parodiskt när Ryssland talar om att kraven handlar om den egna säkerheten! Finland, Sverige, Ukraina, Estland, Lettland eller Litauen har inga som helst ambitioner att invadera Ryssland.
Sveriges uppbyggnad av den egna försvarsförmågan, värdlandsavtalet med Nato, militära övningar och samarbetsavtal med andra länder har uteslutande ett defensivt syfte.
Det handlar om att kunna försvara Sveriges gränser, demokrati och oberoende – på egen hand och i samarbete med andra – om det skulle behövas.
Om det är någon som stör freden och säkerheten i Europa så är det istället Vladimir Putin och hans regim.
”Rysslands olagliga annektering av Krim och aggression mot Ukraina strider mot FN:s våldsförbud och utmanar i grunden den europeiska säkerhetsordningen och icke-interventionsprincipen”, klargjorde den svenska regeringen helt riktigt i sin säkerhetsstrategi 2017.
Bilden har inte förändrats sedan dess. Tvärtom fortsätter det att ske en upptrappning från rysk sida. Ryssland har just nu förlagt mer än 100 000 soldater runt Ukrainas gränser.
"Putin är inställd på att förgöra vårt land", säger Oleksij Danilov, chef för den nationella ukrainska säkerhetstjänsten, i en intervju med nyhetsbyrån AFP.
Mot den bakgrunden är det inte heller konstigt att Sverige, Finland och andra små nationer i Rysslands närhet ser om sitt hus.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats, försämrats och blivit mer oförutsägbart under Putins styre. Det kan uppstå kriser och incidenter även runt Östersjön och i Arktis som kan inbegripa militära maktmedel och direkt påverka Sverige och svenskt territorium.
Därför gäller det att ha en beredskap om det värsta skulle inträffa.