Med jämna mellanrum dyker det upp högerfolk på Twitter och andra sociala medier som talar om hur förfärligt läget är i det S-ledda Sverige och att ungdomsarbetslösheten nu uppgår till nästan 25 procent – bland de högsta siffrorna i EU. Ofta förstärks påståendet med en bild från Näringslivets ekonomifakta.
Det låter ju hemskt. Men den som borrar i statistiken ska se att problemet överdrivs ganska ordentligt.
En som granskat arbetslöshetssiffrorna är PM Nilsson, politisk redaktör på affärstidningen Dagens Industri, som ju inte är känd som ett propagandaorgan för dagens regering.
I en ledare 14 september skriver PM Nilsson att det är en myt att ungdomsarbetslösheten skulle uppgå till närmare 25 procent.
"Lyckligtvis är siffran djupt vilseledande, nästintill bedräglig. Om man tittar på statistiken för åldersgruppen 15-24 år så befinner sig ytterst få på åkrarna men väldigt många i utbildning.15-åringar går i grundskolan och de andra i gymnasiet eller på högskola och är inte särskilt intresserade av arbete, vilket hälften av åldersgruppen också säger när SCB:s arbetskraftsundersökning ringer och frågar", konstaterar han.
Om man rensar statistiken från alla heltidsstuderande som inte söker jobb faller ungdomsarbetslösheten direkt till 10 procent av antalet unga i befolkningen.
"Men fallet stoppar inte där", skriver PM Nilsson. I denna grupp om 10 procent ingår alla gymnasister och studenter som uppger att de gärna skulle vilja ha ett helg- eller sommarjobb. Heltidsstuderande läkarstudenter som letar undersköterskejobb till sommaren eller ett helgjobb under terminerna registreras alltså som arbetslösa.
"Det är utmärkt att heltidsstudenter vill arbeta extra på lördagar, men ingen skulle definiera deras situation som en ödesfråga för en hel generation", understryker DI-redaktören.
Om man tar bort alla som studerar halveras ungdomsarbetslösheten igen och hamnar på strax över fem procent – det vill säga en betydligt lägre nivå än det skräckinjagande siffran 24,4 procent. Den gruppen, som varken arbetar eller studerar, består dessutom i stor utsträckning av personer som precis lämnat skolan och snart kommer att få jobb.
Det betyder inte att det saknas problem. Vi känner alla till läget i vissa utsatta förortsområden, liksom att det finns ungdomar som är i behov av särskilda insatser och subventionerade anställningar för att de överhuvudtaget ska få in en fot på arbetsmarknaden.
Till detta ska läggas att pandemin slagit hårt mot både handeln och besöksnäringen – två sektorer som normalt fungerar som en inkörsport för många unga på arbetsmarknaden.
Därför finns helt klart "utmaningar att hantera", som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) beskriver saken.
Bland annat finns behov av större investeringar och en kickstart för att få igång jobben och ekonomin efter coronakrisen, liksom utbildningsinsatser och åtgärder för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Men det finns samtidigt skäl att reagera när vissa högerdebattörer målar upp bilden av en samhällskollaps och att allt i Sverige bara är elände.
Deras skräckskildringar och domedagsprofetior har föga förankring i verkligheten.
Eller som PM Nilsson uttrycker saken: "Om 15-åringar skulle ha en hög förvärvsfrekvens skulle Sverige ha stora problem. De flesta håller nog med om att det bästa en 15-åring kan göra för sig själv och för rikets nationalräkenskaper är att klara grundskolan och sikta på gymnasiet, inte hacka betor. De flesta tycker till och med att det är bra om 15-åringen planerar för längre studier ända upp till universitetet och 24-årsåldern."