Idag är min sista dag på ledarsidan. Ta inte det som ett tecken på att solskenet och ledigheten är slut, hösten är ännu långt borta.
Men det har hänt något märkligt i Sverige den här sommaren. Jag vet inte om ni har märkt det, jag gjorde det knappt.
Något som under en tid har grott exploderade som små bomber den här sommaren. Tillsammans skapar de ett mönster.
Efter att Socialdemokraterna haft sin partikongress dog frågan om vinster i välfärden. Och det var precis vad partiet ville.
Man kom överens om en kompromiss som gör att det nu tar 15 minuter för Socialdemokraterna att förklara vad de egentligen tycker.
Och efter den där kvarten ställer alla följdfrågan ”Men vadå är ni för eller emot, ja eller nej?”
Det var bara Vänsterpartiet som ville prata om vinster, de andra partierna ville prata om annat.
Sedan kom den här sommaren. De varma månaderna 2013.
John Bauer gick i konkurs. Sensia la ner sina vårdcentraler i Norrbotten.
Det kom larmrapporter från hela Sverige om underbemannade sjukhus. En äldre man blev inlåst i en skrubb på ett äldreboende.
Läkaruppropet skrev att vinstintresset nu går före patienterna, apotekspersonalen höll med.
Till och med Jan Björklund (FP) sa nyligen att han ska lägga fram ett förslag som utesluter de flesta riskkapitalister från skolvärlden.
Om det blir verklighet får vi se, men retoriken har förändrats.
Den här hösten verkar regeringen sänka skatten igen.
Det blir nog ett till jobbskatteavdrag. Jag tjänar på det, får ”mer pengar i plånboken” som Fredrik Reinfeldt (M) brukar säga.
Men jag får också de svarta rubrikerna i tidningarna om att vi aldrig har råd med något.
Och med vi, då menar jag samhället. Vi har inte råd med sjukvård, vi har inte råd med högskoleplatser, vi har inte råd med promenader för äldre.
Nuon-affären var många miljarder rätt ner i sjön. Sänkt krogmoms kostade 5,5 miljarder och gav knappt några jobb.
Nu ett femte jobbskatteavdrag. Och sådär håller det på, miljarder rullar ut men det enda vi får tillbaka är nyheter som visar att något håller på att gå snett i Sverige.
Ingen har råd att vara arbetslös. En blind 88-åring utvisas. När ett LSS-boende ska flytta till kvarteret oroar sig grannarna för att värdet på huset ska sjunka. Rädda dig själv.
Olof Palme (S) sa en gång att ”Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det”.
Om ett år är det val. Inget är hugget i sten. Inget är bestämt.
Om partiledarna är luddiga får vi kräva tydlighet.
Vi får berätta för dem om de varma månaderna 2013 då vi såg ett mönster.
Då vi såg de små explosionerna som sakta spränger sönder Sverige.