Kloka kommunalråd ser till att ägna sina dagar åt både närings- och välfärdspolitik. De använder förmiddagarna åt att jobba för att utveckla näringslivet och arbetsmarknaden så att det blir mer skatteintäkter för kommunen, för att på eftermiddagarna se till att fördela skattepengarna till skolor, äldreboenden, badhus, idrottshallar och andra viktiga samhällsverksamheter.
Saker och ting hänger nämligen ihop. Människor i arbete ger mer resurser till en bra välfärdspolitik. "Arbetet är grunden för människans frihet och välfärd", som Socialdemokraterna skriver i sitt partiprogram.
I förra veckan träffade jag kommunalrådet Carina Sammeli (S), Luleå, som beskrev hur kommunledningen arbetar efter denna devis. Det handlade om LKAB:s satsning på Reemap, SSAB:s framtidsinvesteringar, Talga och andra etableringar i Luleå som gör att näringslivet och arbetsmarknaden växer, vilket betyder klirr i den kommunala kassan och mer pengar till vård, skolor och omsorg.
På samma sätt arbetar även den socialdemokratiska kommunledningen i Överkalix om än i mindre skala. Det är ju skillnad att bedriva tillväxt- och fördelningspolitik i lilla Överkalix med cirka 3 200 invånare och stora residensstaden Luleå med nästan 79 000 invånare. Men i grunden finns samma ideologiska synsätt – att förena en aktiv näringspolitik med en jämlikhetsinriktad välfärdspolitik.
Under NSD-besöket i Överkalix 2 juni fick jag ett snack med kommunalrådet Niclas Hökfors (S) och kommunens näringslivsstrateg Bo Häggroth. De beskrev hur kommunledningen arbetar för att främja jobb och näringsliv
Häggroth hade med sig en lång lista där han redovisar vilka insatser som kommunen gör. Några exempel:
+ Det ska bli enklare för företagen att planera och förbereda anbud i de kommunala upphandlingarna. I ett årshjul ska kommunen presentera alla aktuella upphandlingar.
+ Det ska erbjudas information och utbildning i LOU (lagen om offentlig upphandling) samt om hur man skriver anbud.
+ Företag ska bjudas in till dialogmöten inför upphandlingarna och få en chans att framföra sina synpunkter.
+ Större upphandlingar ska så långt det är möjligt delas upp i mindre bitar så att även de små företagen har en chans.
+ Kommunen hjälper till med kompetensutveckling. Elva företagare har under det gångna året fått hjälp med skräddarsydda utbildningar till en kostnad av en halv miljon kr.
+ Det finns en hemsida för att främja den lokala turistnäringen.
+ I kampanjen "'Vi står upp för Överkalix" har 91 företag och 10 föreningar samlats i arbetet för att handla och anlita lokalt.
+ 60 företag har anslutit sig till webbplatsen "Handla i Överkalix" som är ett skyltfönster för näringslivet i kommunen.
Uppenbarligen ger politiken och det kommunala engagemanget också resultat.
"Allt fler startar företag i Överkalix. Under 2019 blev det 11 nya företag. 2020: 12 nya företag. 2021: 30 nya företag", berättar Bo Häggroth.
Med andra ord: Näringslivet i Överkalix är inte bara kända varumärken som Bröderna Olofssons bageri, Isolamin, Jockfall Turist & Konferens, serveringen på Vippabacken eller Nilles i Svartbyn. Det finns också annat som växer och gror.
Det har i sin tur betydelse för den kommunala ekonomin och möjligheterna att satsa på de kommunala kärnverksamheterna.
Till exempel är det noterbart att Överkalix klättrar rejält i Lärarförbundets ranking över landets bästa skolkommuner – från plats 203 till plats 34. Bland annat ligger Överkalix bra till när det gäller lärartäthet och tillgång till behöriga lärare.
"Höga betyg och friska lärare gör Överkalix till en högt rankad skolkommun", skriver Lärarförbundet.
Överkalix är därmed ett bra exempel på de klassiska socialdemokratiska sambanden. Sjunkande arbetslöshet och fler i arbete ger större möjligheter att satsa på ökad kvalitet i skolor och omsorg, vilket är bra för hela samhället, inklusive näringslivet.
Även företagarna och entreprenörerna har ju glädje och nytta av att det finns bra förskolor för deras barn, eller äldreomsorg när deras föräldrar blir gamla och skröpliga, eller annan samhällelig infrastruktur.
En stark och väl fungerande offentlig sektor är helt enkelt bra även för näringslivet.
Det är också svaret till dem som beskriver stora skattesänkningar (= mindre offentlig sektor) som den viktigaste frågan i näringspolitiken. Det finns skäl att påminna dem om att det som skatterna finansierar är viktigt även för företagen och näringsidkarna.
Eller som Mathias Tegnér uttrycker det i den nya boken "Världens mest framgångsrika land – 100 år av socialdemokratisk näringspolitik" (Tankesmedjan Tiden 2022):
"Jobb och tillväxt skapas av entreprenörer och företag med nya idéer och lösningar. Men de kan inte ensamma skapa framgång. Det behövs människor med rätt egenskaper och utbildning. Det behövs infrastruktur och rätt förutsättningar."