Innovations- och industripolitik brukar inte vara ett hett debattämne i valrörelserna. Men det finns skäl att ändra på det 2022.
Ordet innovation kommer från latinets innovare som betyder "att förnya" eller "åstadkomma något nytt", vilket är grundläggande för att svensk industri ska klara sig i den internationella konkurrensen (och kunna fortsätta generera export- och skatteinkomster).
Glädjande att notera är därför att Sverige nu ligger i framkant när det gäller att tänka nytt.
Sverige är faktiskt det mest innovativa landet i EU sett till antalet patentansökningar per invånare och global tvåa efter Schweiz, enligt European Patent Offices (EPO:s) siffror för 2020.
"Oppfinnarjockarnas" idéer ger också resultat. Norra Sverige går nu i täten för den nya teknik som behövs för att minska koldioxidutsläppen och klara klimatomställningen.
I veckan kom beskedet att LKAB, SSAB och Vattenfall ska bygga en ny anläggning i Gällivare som gör det möjligt att tillverka svenskt stål utan kol.
Sedan tidigare känner vi stora projekt som Northvolts batterifabrik i Skellefteå, H2 Green Steel i Boden, gruvbolaget LKAB:s planer för en fossilfri järnmalmsproduktion och Kaunis Irons investeringar i Pajala.
Effekten på arbetsmarknaden är tydlig. Norrbotten och Västerbotten är numera de två län som har absolut lägst arbetslöshet.
Att det sker här och nu beror på en rad faktorer – tillgången på skickliga ingenjörer, bra grundforskning, lång erfarenhet av att bedriva processindustri och ett av världens bästa energisystem (även om det inte alltid låter så i en polariserad politisk debatt).
Viktigt är dessutom att landet har en regeringschef, Stefan Löfven, som prioriterar innovations- och industripolitiken.
Direkt efter regeringsskiftet 2014 beslutade Löfven att tillsätta ett innovationsråd och att ta fram en nyindustrialiseringsstrategi som visar hur Sverige och svenskt näringsliv kan utvecklas på nya områden.
Nu gäller emellertid att fortsätta längs den inslagna vägen.
Det behöver investeras i kompetensförsörjning och infrastruktur. Vidare behöver tillståndsprocesserna bli snabbare och effektivare för att verksamheterna i norr ska kunna fortsätta växa och utvecklas.
Därför kommer att krävas fortsatt hög aktivitet i regeringskansliet även efter valet 2022.
Sverige får inte börja slarva med innovations- och industripolitiken. Det behövs fortsatt samverkan mellan politik, akademi och industri av den modell som Löfven etablerade efter valet 2014.
Den är inte ett "gammalt korporativt drag", som Ulf Kristersson (M) tycker. Tvärtom är det smart och framtidsinriktad politik.