Samtyckeslagen har redan gett goda resultat

Kata Nilsson är politisk redaktör på Piteå-Tidningen. Idag gästar hon NSD:s ledarsida med en text om den nya samtyckeslagen.

Sommaren 2018 infördes den nya samtyckeslagen. Nu visar en analys av Brottsförebyggande rådet att lagen varit effektiv.

Sommaren 2018 infördes den nya samtyckeslagen. Nu visar en analys av Brottsförebyggande rådet att lagen varit effektiv.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledarkrönika2020-07-04 06:03
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den nya samtyckeslagen har under flera år varit omdebatterad, redan innan den faktiskt trädde i kraft. 

Poängen med omskrivningen i lagen när det handlar om våldtäkter var att det skulle behövas aktivt samtycke under hela sexakten för att det skulle kunna anses vara samlag. Tidigare har vaga formuleringar gjort det svårt att få förövare fällda.

Jämför med om en person exempelvis visat samtycke till en början men sedan somnat eller ångrar sig och inte vill, är formuleringen “aktivt samtycke under hela akten” givetvis en helt annan sak som blir mycket tydligare. 

De tidigare beskrivningarna i lagboken har gjort att få våldtäktsmän blir dömda, och fick därtill konsekvensen att få vågar anmäla över huvudtaget.

Man ska förstås alltid anmäla om man blir utsatt för ett brott. Men blir inte ens förövare dömd är det lätt att det ger en själv bakslag och att det startas någon form av ryktesspridning. "Hon anmälde honom bara som hämnd för något” eller "hon vill bara ha uppmärksamhet”. 

Denna syn på våldtäktsoffer är en del av den tillåtande kultur vi har i vårt land som gör att vi hellre ifrågasätter och tystar offer än söker sanningen. Och tidigare har alltså även vår lagstiftning bidragit till det.

Nyligen kom en analys gjord av Brottsförebyggande rådet, som visar att både antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat med 75 procent sedan samtyckeslagen infördes juli 2018. 

Detta visar svart på vitt att samtyckeslagen fungerar. Fler vågar anmäla, och fler blir dömda. Det är helt avgörande för att komma i bukt med det sexuella våldet och övergreppen som tillåtits pågå i vårt annars så moderna och relativt jämlika land.

Att frågan diskuterats mycket längre än lagen funnits beror på ännu en fantastisk grej. Opinionsbildning. Många var de riksdagspartier, debattörer, och till och med personer med juridisk utbildning som ansåg att den här lagen inte skulle vara genomförbar, eller åtminstone att den inte skulle göra skillnad. Men kampen pågick ändå, och opinionen växte. 

Till sist hade riksdagen nästan inget annat val än att genomföra lagstiftningen, för att det folkliga stödet för den var så stort.

Det är exakt såhär vi förändrar samhället. Genom att formulera problemet, bilda opinion, och kämpa tills förändring sker.

Brottsförebyggande rådets analys ger alla dessa kämpar rätt, och alla som motsatte sig lagen kan förhoppningsvis skämmas lite.