Årets socialdemokratiska distriktskongress i Norrbotten blev historisk. Covid-19 satte stopp för den planerade samlingen i Gällivare. Men istället för att ställa in valde S-distriktet att ställa om och genomföra kongressen i digital form.
113 ombud, utspridda i respektive hemkommuner runtom i länet, la fast den politiska kursen.
Huvudnumret blev beslutet om att "Norrbottenslinjen" – ett dokument som sammanfattar S-distriktets viktigaste krav när det gäller infrastruktur, utbildning, markfrågor, bostadsbyggande och andra politikområden.
Det är krav som länets fyra S-riksdagsledamöter nu kanaliserar in i den centrala politiken. I NSD 19 juni skrev jag om att ledamöterna nu driver på för större utbildningssatsningar i länet.
En rapport, som tagits fram av Riksdagens utredningstjänst (RUT), visar nämligen att Norrbotten tappar mark när det gäller andelen som går vidare till högre studier, liksom antalet platser inom yrkeshögskolan och andelen utbildningsplatser som tillfaller Luleå tekniska universitet (LTU).
Därför kräver S-ledamöterna minst 300 nya YH-platser till länet och 350 nya utbildningsplatser vid LTU för att Norrbotten ska komma upp i samma nivåer som övriga riket – viktiga krav för att stärka både folk och företagsamhet i regionen.
Samma RUT-rapport visar dessutom att det finns mer att göra när det gäller bredbandsutbyggnaden i Norrbotten.
Målet för regeringens bredbandssatsning är att 95 procent av alla hushåll ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Norrbotten är dock inte i närheten av det nationella målet.
Den senaste kartläggningen från Post- och telestyrelsen (PTS) visar att tillgången i Norrbotten är bara 78,6 procent. Det är till och med klart lägre än grannlänet Västerbotten som noterar 85,7 procent.
"Investeringar i bredbandsutbyggnaden är ett måste så att norrbottningarna får samma förutsättningar som resten av landet att göra den digitala omställningen. Det handlar om att det måste vara möjligt att mötas på distans, driva företag och göra bankärenden i hela länet. Norrbotten halkar efter och så kan vi inte ha det", säger Emilia Töyrä, S-riksdagsledamot från Kiruna.
Det ska också att sägas att Norrbotten ligger i framkant på många områden. Arbetslösheten är lägre än riket i sin helhet. Risken att utsättas för brott är mindre i Norrbotten. Den offentliga servicen är av god kvalitet. Näringslivet är konkurrenskraftigt.
Noterbart är även att Norrbotten hör till de regioner som haft störst glädje av den S-ledda regeringspolitiken.
När det gäller det utökade stödet till lanthandlare, utlokaliseringen av statliga jobb, öppnandet av statliga servicekontor samt välfärdsmiljarderna har Norrbotten fått en större andel än riket i förhållande till befolkningsmängd, visar RUT-rapporten.
Men det går samtidigt inte att blunda för att det finns förbättringspotential på vissa områden. Därför är det utmärkt att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna plockar fram blåslampan, utnyttjar sina nätverk i den centrala politiken och ökar trycket på statliga myndigheter och departement.
Grunden för en fortsatt positiv utveckling i Norrbotten är människorna och de lokala krafterna – driftiga entreprenörer, duktiga företagare, eldsjälar i föreningslivet, kompetenta medarbetare och andra. Men det behövs också politik som hjälper och inte stjälper alla dessa goda krafter.
Norrbotten ska ha sin beskärda del av kakan av statliga utbildningssatsningar, infrastrukturinvesteringar, servicefunktioner med mera.