Regeringens vårändringsbudget har alltid karaktären av inriktningsdokument. Den innehåller förslag till riktlinjer för budgetpolitiken, bedömningar av det ekonomiska läget och beskrivningar av de stora utmaningarna. Därutöver finns vissa justeringar av de statliga anslagen som kan behöva göras under innevarande budgetår.
Vårbudgeten är först och främst en sorts avstamp för arbetet med den stora budgetpropositionen, som ska läggas på riksdagens bord senast 20 september. Då först kommer helheten och besluten om samtliga 27 statliga utgiftsområden för kommande år.
På grund av pandemin är dock anslagskorrigeringarna i regeringens vårbudget ovanligt stora i år. Till exempel finns en del förändringar som får direkt betydelse i Norrbotten.
• Sjukvården får mer pengar för att klara vaccinering, testning och smittspårning. För Region Norrbotten innebär det ett extra tillskott på 104,7 miljoner kr.
• Jobbpaketet innehåller bland annat en satsning på sommarjobb. För kommunerna i Norrbotten handlar det om 13,5 miljoner kr för att ge fler ungdomar chansen till ett feriejobb.
• Ytterligare 80 studenter får möjlighet att läsa på Luleå tekniska universitet (LTU) i sommar. Dessutom får LTU 9,9 miljoner i utökat forskningsanslag.
Till detta ska läggas en del andra satsningar med extra stor betydelse för norra Sverige.
Ett exempel är att Skogsstyrelsen tillförs 365 miljoner kr för ersättning till skogsägare som äger men nekats avverkningstillstånd i fjällnära skogar.
Ett annat exempel är att regeringen och samarbetspartierna förstärker landsbygdsprogrammet med 417 miljoner kr.
"Tillsammans med de 4,3 miljarder som vi förhandlade fram i höstas är det viktiga resurser för konkurrenskraftiga villkor för bönderna, ökad livsmedelsproduktion och insatser för levande landsbygd", konstaterar Annie Lööf (C).
Viktigt för hela Sverige är också den fortsatta förstärkningen av rättspolitiken. Den kraftiga utbyggnaden av polisväsendet (10 000 fler polisanställda till 2024) följs nu av ytterligare insatser.
250 miljoner kr mer tillskjuts till olika delar av rättsväsendet. Det betyder bland annat att det kan bli fler åklagare, ökad kapacitet inom landets häkten och anstalter, samt ökad förmåga att komma åt organiserad brottslighet.
Det är inte fråga om några jättereformer – de stora greppen får vänta till höstbudgeten. Men förslagen ger en tydlig signal om huvudinriktningen i regeringspolitiken.
Det är sjukvården, rättsväsendet och jobbpolitiken som står i fokus och prioriteras.
Sådana satsningar känns dessutom betydligt mer motiverade än att genomföra ett nytt jobbskatteavdrag (en skattesänkning på totalt 24 miljarder kr), som Moderaterna argumenterade för i sin senaste skuggbudget.
Nya stora skattesänkningar framstår inte som det mest angelägna när det finns eftersatta behov inom såväl rättsväsendet som vården och omsorgen.
Således känns det som att regeringens och samarbetspartierna är mer i samklang med verkligheten än Moderaterna.
Magdalena Andersson (S) har därför alla förutsättningar att vinna finansministermatchen mot Elisabeth Svantesson (M) under valåret 2022.
I en valdebatt där skattesänkningar står emot investeringar i välfärden borde socialdemokratin kunna stå stark. Jag gissar att det är ganska många väljare som säger "hellre 24 miljarder kr mer för att höja kvaliteten på äldreboenden och i hemtjänsten än sänkt skatt för dem som har jobb och trygga inkomster".