En påminnelse om det moderna samhällets sårbarhet. Ett litet encelligt djur kan slå stenhårt mot en stad. Tiden lär utvisa om det ligger försummelser bakom. Polisen utreder och en miljöåklagare är inkopplad på fallet.
Jag bor fem mil från Östersund och mitt vatten kommer dessbättre från en annan källa där Cryptosporidium inte är bosatt.
I förra veckan hade Östersund en bilaga i Dagens Industri där man bland annat framhöll det rena vattnet som ett av kommunen trumfkort. Helt klart är att Vinterstadens varumärke doppat, om uttrycket tillåts.
Jag hade väntat mig att politikerna skulle kliva fram och ta ledningen. Istället var det tjänstemän som fick stå i frontlinjen. Annat var det när Östersund utsågs till Årets Mathuvudstad, då var minst två kommunalråd på scenen.
Tack för alla svar på ordgatan förra lördagen. Rätt svar var pepparkakshus, vilket nästan alla lösare räknat ut. Jag byggde en gång ett papparkakshus men glömde att göra hål för skorstenen. Det lyste så vackert från värmeljuset. Men efter att tag började det lukta bränd pepparkaka i bostaden. Ja, hela pepparkakshuset stod i lågor. Tur att jag har åtta veckors utbildning som brandman.
Rut Svedlund på Seskarö vann boken En mördare i farfars hus. Och lustigt nog var min farfar sågställare på Seskarösågen, jag tror att det var under 1910-talet. Min pappa berättade att han mest pratade finska när han var i förskoleåldern.
Grattis, Rut.
En medelstor hund med en stor hunds attityd.
Så träffande beskrevs utrikesminister Carl Bildt (M) i en rapport från USA:s ambassad i Stockholm. "Medium size dog with big dog attitude."
Jag hade ingen aning om att diplomati kunde vara så rolig.
Det är Wikileaks som publicerat rapporten om Bildt och hundratusentals andra dokument. Pentagon rasar och även en del publicister instämmer i fördömandet.
När Washington Post avslöjade president Nixons skumraskaffärer i början av sjuttiotalet lät det ungefär likadant. Det var oansvarigt att publicera känsliga uppgifter om presidenten och en seriös tidning hade sänkt sig till skvallernivån. Men vad hände? Uppgifterna var korrekta och Nixon tvingades bort från Vita huset.
Ibland kan man tro att uppgifter måste tryckas på papper för att få trovärdighet. Nätet räknas liksom inte, där finns bara skvaller, enligt en del gamla murvlar.
Ofta kolliderar statsintresset med ambitionen att informera medborgarna. Det är mest tydligt i totalitära länder där journalister och författare kastas i fängelse. Men en del av reaktionerna på Wikileaks uppgifter visar att samma tendenser finns i demokratier.
Nu betyder det inte att det är fritt fram att publicera allt, exempelvis sjukjournaler och uppgifter om hemliga försvarsanläggningar. Den som publicerar måste ta ett ansvar och så sker också. Men om statsnyttan får regera så är det många uppgifter som aldrig skulle nå offentligheten.
I en tevedebatt i torsdags morse var en Timbroföreträdare mycket kritisk mot Wikileaks och ville se företrädare för rörelsen inom lås och bom. Det var som att höra gamle Nixon.
Nu finns det verkligen anledning att en del klagar, exempelvis ägare av de mellanstora hundarna basset och american water spaniel. Tänk att få jycken jämförd med Carl Bildt, mannen som tror att han är en grand danois när han bara når upp till knäna på jättehunden.
En tid var det ute med lucia. En del tidningar avstod från tävlingar eftersom de ofta blev rena skönhetstävlingar. Nu är debatten nästan obefintlig och ljusdrottningarna möts av idel vänlighet. Men allt har sina cykler: på tio- eller tjugotalen är nya attacker att vänta mot luciaarrangemang.
Hoppas på en fin tredje advent, kanske med kolbullar och pimpelfiske.
Ha det så gott!