I en gästkrönika i NSD 25 januari beskrev kommunalrådet Carina Sammeli (S) hur hon och Socialdemokraterna vill utveckla äldreomsorgen i Luleå. Bland annat har kommunen anställt aktivitetssamordnare för att bryta den ofrivilliga isolering som tyvärr drabbar många äldre. Det handlar om skapa aktiviteter som ger social samvaro och mer meningsfull tillvaro.
Vidare har äldreomsorgen i Luleå förstärkts med ytterligare sju sjuksköterskor och en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Dessutom finns en måltidsutvecklare nu på plats för att se till att luncher, frukostar och middagar bättre bidrar till välbefinnande, hälsa och värdighet för de berörda.
Till detta ska läggas det som görs för att förbättra arbetsvillkoren för personalen inom hemtjänsten och på äldreboendena.
I november meddelade till exempel socialnämndens ordförande Bodil Wennerbrandt Sevastik (S) att kommunen beslutat att inrätta ett skobidrag för vård- och omsorgspersonal – helt i linje med kraven från Kommunal och Vårdförbundet.
"Många av våra medarbetare går på mycket hårda golv och en medarbetare i hemtjänsten kan gå upp mot 30 000 steg per dag, så det är en viktig arbetsmiljöåtgärd som minskar skador och sjukskrivningar", säger Wennerbrandt Sevastik.
Satsningen berör cirka 2 300 medarbetare. Kostnaden uppskattas till cirka 2,3 miljoner kr per år och finansieras ur den statliga äldreomsorgssatsningen.
Det är steg i rätt riktning och bra exempel på hur höjda statsbidrag gör skillnad för såväl de äldre som personalen i Luleå.
Mycket återstår dock att göra. Till exempel har pandemin skapat problem för det så kallade äldreomsorgslyftet i Luleå liksom för andra kommuner i vårt avlånga land.
Tanken med äldreomsorgslyftet är ju att möjliggöra för anställda inom kommunalt finansierad vård och omsorg att kunna utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Allt i syfte att höja medarbetarnas kompetens och kvaliteten för brukarna.
Men många sjukskrivningar på grund av covid-19 och stor brist på vikarier har gjort det svårt att omsätta dessa goda tankar i praktiken.
För 2020 avsatte S-regeringen sammanlagt 462 miljoner kr för äldreomsorgslyftet. Men kommunerna använde bara 125 miljoner kronor. De fick betala tillbaka nära 70 procent av utbildningssatsningen.
Bilden är likartad även för fjolåret.
"Vi kommer att betala tillbaka pengar för 2021, vi kan inte använda upp allt. Det har inte gått så bra att få ihop schemat på verksamheterna. Vi räknade ut att vi skulle kunna utbilda drygt 100 för pengarna vi fick, men vi har inte vikarier till det", säger Anna-Lena Hellström, enhetschef inom kompetensförsörjningen i Luleå kommun, till tidningen Kommunalarbetaren 22 december.
Nu – när saker och ting är på väg att normaliseras och pandemin ebbar ut – borde det emellertid vara möjligt att ge fler anställda chansen till vidareutbildning på arbetstid i Luleå och övriga 289 kommuner i Sverige.
Därför är det angeläget att regering och riksdag fortsätter att avsätta pengar till äldreomsorgslyftet även i kommande statsbudgetar. Det måste vara högprioriterat för regering och riksdag även under kommande mandatperiod.
Det borde även bli ett av de tydligaste och skarpaste vallöftena från Magdalena Andersson och Socialdemokraterna inför årets val.
Ökad kvalitet i vård och omsorg framstår som betydligt mer angeläget än ett nytt jobbskatteavdrag av Moderaternas modell.
Förhållandena inom äldreomsorgen har varit i fokus under två långa år med covid-19.
Förhoppningsvis kommer det att förbli så även efter pandemin. Det finns fortfarande många problem kvar att lösa.