Paketet hade effekt
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Oblygt påpekade Sundström för sin middagsvärd att denne var den den ende socialdemokratiske statsminister som ännu inte presenterat ett Norrbottenspaket.
Det var ett uttalande som tog skruv. Persson vill inte vara sämre än sina företrädare. 21 januari 2004 stod han i riksdagens och lovade fler åtgärder för att hålla samman Sverige. "Under våren kommer regeringen att presentera särskilda insatser för Norrbotten, södra Norrlandskusten samt Gotland", meddelade Persson.
Talet i riksdagen blev startskottet för ett sällan skådat regeringsengagemang i Norrbotten. I början av februari 2004 besökte Persson Arjeplog, Arvidsjaur, Vidsel och Luleå.
I slutet av mars presenterade han det konkreta innehållet i regeringens utvecklingspaket vid S-distriktskongressen i Boden.
Under hösten 2004 besökte statsministern även Haparanda vid två tillfällen.
13-14 juni 2006 tog Persson dessutom med hela regeringen på besök till Norrbotten.
Regeringssammanträden utanför Stockholm och Harpsund är ovanliga. Senaste det skedde före Norrbottensbesöket var i maj 2000 när S-regeringen förlade ett sammanträde till Malmö inför invigningen av Öresundsbron. Därför var det en unik och historisk händelse att landshövdingen Per-Ola Eriksson lyckades locka hela regeringen till Norrbotten 2006.
Detta starka, socialdemokratiska engagemang för Norrbotten gav även tydliga avtryck i valresultatet 2006.
På riksnivå backade socialdemokraterna kraftigt och landade på 34,9 procent. Men Norrbotten gick emot strömmen. I det nordligaste länet ökade partiet till starka 51,5 procent i riksdagsvalet.
För Mona Sahlin, Thomas Östros, Sven-Erik Österberg, Ibrahim Baylan och andra i dagens socialdemokra tiska partiledning är det bara att se och lära.
På den borgerliga kanten beskrivs den här typen av statlig paketpolitik som dålig och gammaldags. Enligt de liberala doktrinerna ska ju marknadskrafterna råda fritt utan statlig inblandning.
Självfallet går det inte att kommendera fram regional utveckling n genom statliga dekret. Grunden för regional tillväxt är viljan och engagemanget hos lokala politiker, entreprenörer, företagare och eldsjälar. Men de lokala krafterna behöver ibland uppbackningen från staten för att nå resultat.
Tag bara statens kulturpolitik. Merparten av de statliga kulturpengarna har länge använts för hålla igång Operan, Dramaten och andra fina institutioner i Stockholm. Självklart spelar fördelningen roll. Om mer statliga pengar styrs till det regionala kulturlivet får fler regioner chansen att utvecklas.
Eller tag Norrbotniabanan. Besluten om statens väg- och järnvägspengar påverkar möjligheterna till tillväxt och nya jobb i Norrbotten och Västerbotten.
Eller titta på koncentrationen av statliga myndigheter och jobb till Stockholm. Om fler statliga jobb lokaliseras till andra regioner kan vi få en mer balanserad regional utveckling.
Statens insatser har betydelse för hur och var näringslivet utvecklas. Därför går det inte att strunta i närings- och regionalpolitiken, som marknadsliberalerna vill.
Men Norrbotten kan inte heller resonera på det motsatt sätta - att framtiden bara beror på besluten i regering och riksdag.
Det är viktigt att förstå att staten spelar en roll, men att grunden för en bättre lokal utveckling är driftiga och idérika lokala krafter. Kort sagt: Det behövs både och. Det behövs ett samspel mellan lokala och centrala krafter.
Det kan, om man så vill, beskrivas som en gyllene socialdemokratisk medelväg mellan den extrema marknadsliberalismen och gammaldags planekonomitänkande.