Idag är det inte vilken dag som helst – det är faktiskt NSD:s födelsedag!
4 januari 2022 är det prick 103 år sedan Norrländska Socialdemokraten kom ut med sitt första nummer.
Tidningens förstasida pryddes av ett tidningshuvud som utformats av tecknaren Albert Engström och rymde devisen "Rättvisa, frihet, bröd".
En av de första artiklarna tryckte på vikten av facklig organisering.
"Varför stå ännu så många industriarbetare fackligt oorganiserade? ... De oorganiserade måste känna sig skyldiga att ärligt och grundligt besvara frågan och inte längre ställa sig i skymundan och utan minsta eftertanke över sitt osolidariska handlingssätt ostörda fortsätta med sitt bekväma parasitliv och utan egen förtjänst skörda frukterna av fackföreningsrörelsens intensiva ekonomiska klasskampsverksamhet, varigenom arbetsvillkoren stegvis förbättrats för hela arbetareklassen.", skrev signaturen C.A. S-n.
"Kom ihåg, att den fackliga organisationen är lönearbetarklassens säkraste och starkaste kampmedel, och att detta är absolut nödvändigt för arbetareklassen, så länge det kapitalistiska samhället existerar", underströk C.A. S-n.
Mycket har förändrats sedan 1919 – i samhället, tidningen och språket. Men slutsatsen i C.A. S-n:s artikel är lika giltig nu som då.
Den fackliga parollen "tillsammans blir vi starkare" är tidlös och gäller än. Starka fackliga organisationer är en grund för att arbetare och tjänstemän ska få större del av produktionsresultatet och schysstare arbetsvillkor.
2018 gjorde Jakob Molinder, filosofie doktor, en genomgång av internationell forskning i ämnet.
Hans slutsats var lika klar som vattnet i Trollsjön. Ekonomisk jämlikhet främjas av facklig organisering och kollektivavtal. De sociala klyftorna är mindre i länder där många är med i facket.
Det är givetvis positivt för industriarbetare, handelsanställda, undersköterskor, busschaufförer och andra människor med vanliga arbetaryrken. Men det är till glädje även för näringslivets utveckling, den ekonomiska tillväxten och alla andra svenskar.
Ett samhälle som strävar mot ökad jämlikhet ger fler människor chansen att utveckla sig själva och sina idéer.
Det är förklaringen till att Sverige rankas som det mest innovativa landet i EU och det näst mest innovativa landet i världen. Till den framgångsrika musikexporten. Till att spelindustrin i Sverige växer. Till industriella framtidsprojekt som Hybrit och H2 Green Steel.
Trygghetssystem, omställningsförsäkringar och generell välfärdspolitik gör att fler vågar mer. Rättvisan är produktiv. Den bidrar till ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb.
Således: Det går en röd tråd från signaturen C.A. S-n:s resonemang i NSD:s första nummer 4 januari 1919 till dagens svenska framgångar och exportsuccéer.
Sambanden är tydliga. Facklig organisering bidrar till att stärka jämlikheten, vilket i sin tur ger fler chansen att pröva sina vingar och testa nya idéer, vilket lyfter både samhälle, ekonomi och näringsliv.
I boken ”Jämlikhetsanden” (Karneval 2011) har de brittiska forskarna Kate Picket och Richard Wilkinson även visat att samhällen med stora inkomstklyftor har större problem med psykisk och fysisk ohälsa, våld, droger och brist på social sammanhållning än mer jämlika samhällen. Titta bara på USA.
Enkelt uttryckt: Inte bara de fattigaste tjänar på att inkomstskillnaderna är små. Även medelklassen, höginkomsttagarna och hela samhället mår bättre.
Inför valet 1970 var ”Ökad jämlikhet” Socialdemokraternas viktigaste paroll.
Jag tycker den duger gott även valåret 2022. Jämlikhet är en väldigt bra idé.