En gång för länge sedan spände legendariske finansministern Gunnar Sträng ögonen i mig.
Platsen var ett konferensrum i gamla SAS-hotellet (nuvarande Quality Hotel) i Luleå. Norrlandsfonden höll sitt 25-årsjubileum 16 januari 1986 och Sträng var inbjuden som högtidstalare.
”Finns det någon journalist från Norrländskan här?”, undrade Sträng, en man med pondus som basade över finansdepartementet under 21 långa år, från 1955 till 1976. Ibland sas det att Tage Erlander var statsminister i Gunnar Strängs regering.
Bestämt blickade Sträng ut över lokalen för att få ögonkontakt med tidningens utsände.
Jag var där, men jag kände mig verkligen som en fullfjädrad NSD-journalist. På den tiden var jag bara en enkel praktikant, men jag räckte i alla fall upp handen och markerade tidningens närvaro åt den myndige ex-ministern.
Framför mig såg jag hur Norrländskans representant på plats skulle få sig en uppsträckning för någon förment eller verklig oförrätt. Men Sträng ville bara, i all vänlig mening, överlämna sitt talarmanus till tidningen.
"Tack", sa jag och tog med Strängs handskrivna manuskript tillbaka till redaktionen. Där gick Strängs talarstolpar ett okänt öde till mötes.
Det finns goda skäl att påminna om Strängs föreläsning 1986 – icke minst eftersom Norrlandsfonden fyller 60 år 2021.
Den är ett exempel som visar att marknaden inte fixar allt. Även staten, statens företag och handlingskraftiga politiker spelar en roll för den regionala utvecklingen.
I sitt tal gjorde Sträng en tillbakablick till början av 1960-talet, när han och norrbottningen Ragnar Lassinantti (en annan S-legendar) tog initiativ till Norrlandsfonden.
1961 var den en innovation i regional- och näringspolitiken. S-duon ville bredda arbetsmarknaden och stärka näringslivet i norr. Regionen skulle inte vara beroende av bara skog, malm och vattenkraft.
Norrlandsfonden fick sitt första kapitaltillskott från statliga LKAB. Gruvbolaget stoppade in 15 miljoner i fonden, vilket var mycket pengar för 60 år sedan. I stadgarna skrevs att fonden ska främja sysselsättning och näringslivsutveckling i norra Sverige.
Det är goda ambitioner som präglar Norrlandsfondens verksamhet även 2021, sex decennier senare.
"Varje år lånar vi ut cirka 300 miljoner kronor som ger möjlighet till offensiva och framåtsyftande investeringar och möjliggör för företag och människor att växa... Sedan vi startade 1961 har vi lånat ut omkring åtta miljarder kronor som i sin tur bidragit till investeringar för 25 miljarder", skriver fonden på sin hemsida.
Enligt Tillväxtligan är fyra av de sex just nu mest snabbväxande företagen i Norrbotten kunder till Norrlandsfonden. Dessa är aktiebolagen ARL in Tärendö, Sensor Försäkring Norden, MRM Mining och Norrbehandling.
Enligt företagsanalytiker Petter Alapää är det ett mätbart tecken på att Norrlandsfonden gör nytta för företag som vill växa.
"Att vi har flera kundföretag i tillväxttoppen ser vi som ett kvitto på att vi är rätt ute. Extra roligt var att dessa kundföretag är verksamma i olika branscher som gruvnäring, besöksnäring och tjänstesektor", säger Petter Alapää i ett pressmeddelande.
Det understryker betydelsen av Strängs och Lassinanttis initiativ. Tillskapandet av Norrlandsfonden var klok och framsynt närings- och regionalpolitik.
60 år senare spelar verksamheten alltjämt en viktig roll för att utveckla jobb och näringsliv i norr.