Vad du ej klart kan säga, vet du ej:
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Så skaldade Esaias Tegnér 1820. Det är svårt att inte tänka på dessa ord för den som följer regionpolitiken i Norrbotten.
Före valet 2018 var det ingen hejd på vad Kenneth Backgård och hans sjukvårdspartister skulle åstadkomma om de fick makten i Region Norrbotten. Det var klarspråk om att det skulle satsas på sjukvården i hela Norrbotten.
Till exempel var det många kirunabor som övertygades om att rösta på Backgård när de såg valannonserna med utfästelserna om att bygga "ett nytt fullödigt sjukhus i Kiruna", "återskapa ett fungerande BB" och en massa annat.
Många såg dessutom framför sig att det nog skulle gå ganska snabbt, eftersom det tidigare rödgröna styret hade tagit fram en tidsplan redan före valet (beslut 2019, projektering 2021, byggstart 2022 och invigning 2026).
Ganska snart stod emellertid klart att Backgård & Co saknade en egen plan för sjukhusbygget.
Det enda konkreta som skedde under det första året av mandatperioden var att biträdande regiondirektören Jonas Thörnqvist, som ansvarat för sjukhusbygget i Kiruna, lämnade sitt uppdrag. Sedan dess har det rått ovisshet om vad regionledningen egentligen har för ambitioner när det gäller sjukhusvården i Kiruna och Malmfälten i stort.
Nu – när större delen av mandatperioden redan passerat – har regionledningen i alla fall kommit så långt att den har enats med LKAB om att genomföra en förstudie.
Det är dock oklart hur stort det planerade sjukhuset ska vara och vilka funktioner det ska rymma.
Vid regionstyrelsens sammanträde i början av mars bestämdes även att sekretessbelägga viktiga delar av avtalet. Något som gjorde att vänsterpartisten Glenn Berggård gick i taket och lämnade mötet som protest mot hemlighetsmakeriet.
Det är en förståelig reaktion. Sjukhusbygget är inte regionstyrelsens privatbutik. Det är en angelägenhet för alla skattebetalare i hela Norrbotten. Därför är det rimligt att det råder så mycket transparens som det bara är möjligt.
Som jag påpekat tidigare på NSD:s ledarsida så finns dessutom ett antal frågetecken att reda ut.
För det första: Hur stort ska sjukhuset vara? Det befintliga sjukhuset i Kiruna har en area på cirka 46 000 kvadratmeter. Men i dag disponerar vården bara omkring 22 000 kvadratmeter av denna yta, enligt regionens tidning Insikt.
Övriga ytor står tomma eller hyrs ut till externa aktörer.
Om vi utgår från dagens verklighet och organisation så behövs alltså i runda slängar 22 000 kvadratmeter för sjukhusvården i Kiruna. Om vi däremot utgår från Sjukvårdspartiets vallöften ska det byggas ett betydligt större sjukhus.
Det är ingen oväsentlig fråga om det ska byggas 46 000 eller 22 000 kvadratmeter sjukhus i Kiruna.
För det andra: Vilka funktioner ska finnas i det nya sjukhuset? Enligt sjukvårdspartiets tydliga vallöften ska det vara ett sjukhus som rymmer ett BB med extra allt. Men då uppstår ju genast frågan vilka konsekvenser det i så fall kommer att få för sjukhuset i grannkommunen Gällivare.
I en utredning 2004 ansåg Socialstyrelsen att det saknas underlag för två BB i Malmfälten. Det föds helt enkelt för få barn för att personalen ska få tillräcklig vana och träning.
Om BB i Kiruna ska återöppnas så kommer det alltså att påverka även Gällivare med omnejd. Om inte, så innebär det ju å andra sidan ett stort svek mot ett av sjukvårdspartiets skarpaste löften under valrörelsen 2018.
Kanske är det också där som skon klämmer för Backgård och som vi hittar den verkliga förklaringen till all sekretess. I en stor NSD-intervju 25 januari var det tydligt att Backgård inte längre ville skriva under BB-löftet.
"BB har jag inte lovat. Det har man lovat i Kiruna", sa han.
Nja. Det var faktiskt väldigt tydligt i valannonseringen i Kirunabladet att det var sjukvårdspartiet i sin helhet som stod bakom beskedet att återöppna BB. Det var inget lokalt hojt för lokal konsumtion.
Därför kan man förstå att det mumlas och höljs i dunkel om vad som nu är egentligen är på gång. Allt handlar nog bara om att undvika en jobbig svekdebatt inför regionvalet 2022.
Oavsett vad eller vilka bevekelsegrunder så är det under alla omständigheter inte för mycket begärt att norrbottningarna får reda på hur regionledningen vill organisera sjukhusvården i Malmfältskommunerna.
Det är ett strukturbeslut som kommer att få stora följdverkningar och att påverka Region Norrbottens ekonomi, patienter och personal för lång tid framöver.