Snart är sommarlovet slut även för EU-politikerna. Innan säsongsavbrottet var det medlemsländerna och deras ledare som stod i rampljuset – alla slogs mot alla i förhandlingarna om återhämtningsfonden och nästa flerårsbudget.
EU-kommissionen med tyskan Ursula von der Leyen i spetsen lyckades till slut få till en överenskommelse som alla kunde leva med.
Nu är det Europaparlamentets tur. Våra 21 svenska ledamöter ska vara med och utforma de mer konkreta detaljerna i både budgeten och fonden.
Den som vill vara med och påverka kan alltså passa på att mejla sin favoritledamot med önskemål de närmaste veckorna.
Kanske viktigast av allt är hur klimat- och demokratikraven utformas på detaljnivå. Ambitionen från EU-kommissionen var att klimat, miljö och digitalisering skulle vara ledord för både budgeten och fonden.
Men det finstilta är nyckeln till hur det verkligen blir.
Medlemsländerna brukar vara defensiva i förhandlingarna – varje enskilt förslag som gynnar klimatet och ekonomin i stort kan stoppas om det är övervägande negativt för ett specifikt land, om de inte får något i utbyte.
Det är ett ordentligt pussel som ska läggas. Framför allt måste man se till att kompensera de som kortsiktigt förlorar tillväxt och jobb på klimatomställningen, något som hittills oftast gjorts genom EU:s regionalpolitik och olika fonder.
Klimatrörelsen är i full gång med att försöka påverka EU-politiken. Häromveckan träffade Greta Thunberg och några andra aktivister Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att försöka påverka henne, en av Europas mäktigaste politiker.
“Det blev väldigt tydligt att vi ser på situationen ur olika perspektiv” sade tyska Luisa Neubauer, 24, till reportrarna efter mötet. “Som fysiker förstår Merkel vetenskapen. Som politiker förstår hon mycket väl den politiska komplexiteten bakom kampen. Frågan nu är hur man ska fylla glappet däremellan.”
Svaret borde ligga i en klassmedveten klimatpolitik, som tar hänsyn till och kompenserar de som råkar drabbas hårdast av omställningen.
Svenska politiker borde ta mer plats i den diskussionen. Istället för att fastna i klagomål över att EU kostar pengar borde man se till att pengarna går till en rättvis omställning.
Ett sådant arbete går hand i hand med arbetet för demokrati i Europa. De senaste årens antidemokratiska och högerpopulistiska utveckling, framför allt i Ungern och Polen, har inte skett i ett vakuum. Den är en reaktion på resten av världens snabba förändring.
Att bara kapa bidragen till folken där skulle vara en väldigt förenklad lösning som antagligen förvärrar situationen i längden.
Politikerna måste se och reagera på sambandet mellan högerpopulism, antidemokratiska rörelser som vinner kraft och en arbetarklass som kommit i kläm. Ska EU trappa upp klimatomställningen måste man satsa mer på de som förlorat på både den och globaliseringen för att inte riskera en backlash.
Lyssna på forskarna, som Greta Thunberg säger. Men glöm inte att också lyssna på de som hörs minst i klimatdebatten.