Lärandets DNA
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Nittiotalets skolreformer hade en helhetssyn på människan och människans utveckling som dagens skoldebatt ignorerar.
I slutet av förra terminen gjorde undertecknad och en grupp elever i Luleå Gymnasieby en utvärdering grundad på Lpo 94. Där pratar man om kunskapsformerna Fakta , Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Då jag skrivit upp dem på tavlan och ritat sinuskurvor runt dem för att visa att de hör ihop, så ropade en elev till. "Titta det är ju en DNA spiral".
Javisst, sa jag och insåg också jag att detta är en gestaltning av lärandets DNA. Jag blev mycket imponerad av elevens slutledningsförmåga men är man inne på sitt tionde skolår kanske man har denna förtrogenhetskunskap om lärandet. Det var bara så att ingen frågat förut .
Skolan skall innehålla alla fyra kunskapsformerna precis, som DNA-spiralen måste vara fullständig för att fungera. Men tyvärr så är inte dagens skolpolitik lika medveten om lärandets villkor som de lärande själva.
Alliansens skolpolitik tar bara hänsyn till den första delen av lärandets DNA spiral. Fakta för mekanisk inlärning och förståelse för kunskap. Färdighet för praktiken och förtrogenhet för helhetsförståelse saknas nästan helt i dagens svenska skolpolitiska diskussion.
Egenskaper som kreativitet, självständighet, får inte av skolpolitikerna någon mylla att växa i då dagens skolpolitik ställer sig på bara ett ben. Fakta och kunskapsbenet får stå ensamt medan hantverks och förtrogenhetsbenet svävar fritt i luften.
Kreativitet, självständighet och två ben att stå på i skolmiljön är en grundförutsättning för bättre lärande och djuplärande, att man lär för att lära hela livet och inte för ett prov nästa vecka. Det finns ingen seriös skoldebattör som inte vill att kunskapsnivån i våra skolor skall bli bättre men vi skall för den skull inte avveckla skolans fördelar som vanns under nittiotalets skolutveckling.
Folkpartiets och därmed alliansens skolpolitik har utvecklats till en enögd motsättning mellan pluggskola och flumskola. Detta visar sig både i Gymnasieutredning och i Lärarutbildningsutredning.
Vill vi lära oss av historien så kan vi komma ihåg att bland de gamla grekernas musor var vetenskapen bara en av många kreativa former.
I renässansens pånyttfödelse av kultur och vetenskap lyste vetenskapsmannen och konstnären Leonardo Da Vinci starkast, liksom i modern tid Albert Einstein , matematikern och violinisten som mycket tydligt uttryckte att fantasin var viktigare än intelligensen.
Nog borde Sveriges skolpolitiker kunna förstå det som en sextonåring i gymnasiet genast fattar. Att lärandets DNA-spiral måste vara hel för att fungera.