Det är kris för pappersindustrin. SCA är Europas största privata skogsägare och man känner av problemen.
Det krävs akuta insatser för att rädda pappersbruket i Ortviken utanför Sundsvall (en gång störst i världen) som har tappat 25 procent av produktionen.
"Vi är pressade. Lite nere i brygga just nu", säger Ulf Larsson på SCA Forest.
S-ledaren Stefan Löfven var nyligen på besök ute på Ortviken och fick lyssna till bolagets chefer och anställda.
I början av sommaren meddelade Stora Enso att man varslar 2 500 personer, varav 750 i Sverige, 650 i Finland och övriga i andra länder. Även för andra papperstillverkare är det dystra rapporter.
När jag sommarjobbade på Ortviken år 1965 var framtiden ljus och att fabriken kunde läggas ned fanns inte i vår tankevärld. Istället var det utbyggnad som gällde. Fartyg från alla världsdelar ankrade upp på redden i väntan på att hämta papper. Jag arbetade som alternerande rullmaskinsstädare och trivdes rätt gott. Det var en bra skola.
En förklaring till krisen inom pappersindustrin är att tidningarna har det svårt. Alltfler väljer bort papperstidningen och läser istället på nätet. Och om de tidningar som säljs blir allt tunnare kan man ju befara att än fler väljer bort dem och istället går till datorn, läsplattan eller telefonen. Det är svårt att få ekvationen att gå ihop.
Men en som aktivt motverkar krisen är Karl Ove Knausgård, den norske författaren som är bosatt i Skåne. Hans del sex i serien Min kamp har nu kommit ut. Boken är på 1 126 sidor, alltså en enda del. Jag har svårt att läsa på datorn så jag har köpt ett pappersex. Boken är intressant och dessutom stärker man armmusklerna när man ligger och håller i den. Den väger ändå 1 374 gram.
Totalt omfattar Min kamp många tusen sidor. Om del sex säljer som de tidigare talar vi om tusentals ton med papper (om man räknar med alla länder).
Jag ska återkomma till boken när jag läst ut den, vilket inte är gjort i en handvändning.
En reflektion. Som journalist fick man lära sig att skriva kort.
"Inga romaner på den här redaktionen", sa redaktionschefen och beordrade strykningar. Särskilt för unga journalister var det svårt att stryka i den egna texten. "Kill my darlings. Folk hade inte tid att läsa långa analyser", sa man. Och så kommer Knausgård med sina enorma textmassor. Snart kanske författare får sina manus refuserade eftersom de inte är långa nog.
Enligt en valplan ska Socialdemokraterna sätta in en stöt mot Centern för att få hela alliansbygget att rasa
"Minsta lilla förskjutning där, någon procents stadigvarande sänkning av Centerpartiets väljarandel, innebär att det blir omöjligt för Fredrik Reinfeldt att bilda regering. Om jag vore i Stefan Löfvens kläder så skulle jag göra en resa i Sverige och tala om vikten av en levande landsbygd", säger förre S-ledaren Göran Persson.
Men kanske det hela är skrämskott. Centern tycks ju inte behöva någon hjälp med avvecklingen, den klarar man så bra på egen hand. Nackdelen att rikta allt ljus på Centern är ju att allmänborgerliga väljare kan upptäcka partiet.
Men Perssons råd att tala om vikten av en levande landsbygd är under alla förhållanden klokt. Om Centern åker ur riksdagen påverkar det inte landsbygdspolitiken ett dyft eftersom partiet sedan länge släppt de frågorna.
Att plocka hallon ute på tomten och lägga bären direkt i yoghurten ger många livskvalitetspoäng.
Efter fotbolls-EM var det sim-VM och sedan friidrotts-VM. Nu dröjer det till nästa mästerskap. Att Emma Green Tregaro målade sina naglar i regnbågens färger, i protest mot de anitihomolagar som finns i Ryssland, var modigt. Nu är det order inför Sotji-OS i februari att inga sådana markeringar får förekomma.
IOK, som i många år leddes av den gamle fascisten Juan Antonio Samaranch som på en bild gör fascisthälsningen, är ju gubevars en opolitisk rörelse. Jag hoppas att några aktiva finner på ett sätt att markera mot stofilerna i Kreml och de hukande svenska idrottsledarna. Emma har visat att det går.
Ha nu en fin hösthelg i hela Norrbotten