Kyrkovalet angår alla
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det är inget struntval utan betydelse. 5,6 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan har rätt att rösta. Över 44 000 kandidater står på valsedlarna.
De som väljs kommer att bestämma över många frågor som ligger nära vanligt folk. Kyrkopolitikerna bestämmer om begravningavgiften, liksom om kyrkoavgiften och hur den ska användas. Ska pengarna gå till barnaktiviteter, körverksamhet, fler gudstjänster eller annat?
De lokala kyrkopolitikerna beslutar också om det ska ordnas minneslunder, byggas nytt, hur fastigheterna ska värmas upp, om prästgården ska säljas också vidare. Kyrkorådet är även arbetsgivare och ansvarigt för arbetsmiljöarbetet i församlingarna.
Till detta ska läggas ansvaret för det kulturarv som Svenska kyrkan utgör. Kyrkorna är viktiga kulturhistoriska minnesmärken i många byar och mindre samhällen.
Därför finns skäl för alla 5,6 miljoner röstberättigade att faktiskt engagera sig i kyrkovalet. Det spelar roll vilka som väljs till kyrkoråden och det centrala kyrkomötet.
Det går inte att överlåta ansvaret för kyrkobyggnader, begravningsplatser, tjänstetillsättningar och annan verksamhet till vem som helst.
"Svenska kyrkan skulle vara konservativare om inte vi socialdemokrater var aktiva i kyrkopolitiken. Det finns alltför många som inte vill ha oss där. Det om något gör oss än mer aktiva och beslutsamma i den kyrka där vi verkar och värnar", skriver Irene Gustafsson, Boden, i ett mejl till
NSD:s ledarredaktion.
Så är det. Till exempel skulle kvinnoprästmotståndet i kyrkan vara betydligt starkare om det inte fanns radikala krafter som drev på för ökad jämställdhet.
I årets kyrkovalrörelse har socialdemokraterna fyra huvudparoller:
att Sveriges kyrkor ska vara öppna och välvårdade.
att Svenska kyrkan ska vara en jämställd mönsterarbetsplats.
att alla ska få gifta sig i kyrkan.
att Svenska kyrkan ska välja verksamhetsformer som inte utestänger grupper med svag ekonomi.
Det är krav som tar sikte på att göra kyrkan till en folkkyrka för alla - inte bara för dem som kan bibeln bäst och har besökt kyrkan flest gånger.
Men om vi vill ha en sådan öppen folkkyrka så måste vi också rösta för det. I annat fall kan vi få kyrkopolitiker och förtroendevalda som styr utvecklingen i en helt annan riktning.