Kaffe och bulla hos hövdingen
Landshövdingen Per-Ola Eriksson har laddat batterierna under sommaren. I ett samtal med NSD:s politiske chefredaktör Olov Abrahamsson berättar han om höstens utmaningar.
Foto: Bengt-Åke Persson
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Den enskilt viktigaste frågan blir Norrbotniabanan", säger Eriksson.
Trafikverken (Vägverket och Banverket) håller på att finputsa sina förslag till den nationella infastrukturplanen. 2 september ska verken lämna underlagen till regeringen. Sedan blir det en kort remissomgång innan regeringen slutgiltigt fastställer planen för perioden 2010-2021.
Det som hittills har läckt ut från arbetet är oroväckande. I april rapporterade länsmedierna om att Norrbotniabanan inte finns med i Banverkets underlag.
Per-Ola Eriksson är dock obotlig optimist. Han och andra norrbottniska företrädare gör stora ansträngningar för att vinna gehör för projektet.
"Glädjande är näringslivets starka stöd för Norrbotniabanan. Vi hade en träff här på residenset med infrastrukturminister Åsa Torstensson och hennes statssekreterare. Älvsbyhus, Lindbäcks Bygg, Billerud, Kappa och andra delar av näringslivet framhöll vikten av att Norrbotniabanan byggs", berättar landshövdingen.
Någon gång framåt jul får vi se hur långt argumenten bär.
En annan fråga som engagerar Eriksson är gruvprojektet i Pajala.
"Kommunen är seriös och engagerad. Det har blivit en nytändning i Pajala", säger Eriksson.
I bland talar Eriksson med kommunalrådet Bengt Niska flera gånger i veckan om hur man kan underlätta för att utveckla gruvnäringen. Det handlar ju inte bara om att plocka upp malmen ur myrmarken i Tornedalen. Det måste även finns en fungerande infrastruktur (vägar, järnvägar, elektricitet, vatten, avlopp m m), liksom bostäder för dem som ska jobba i gruvan.
Konjunkturnedgången är givetvis ett bekymmer. Men Per-Ola Eriksson upplever inte att nedgången äventyrar gruvprojektet i Pajala.
"Råvaror kommer alltid att behövas. Världen behöver alltid stål, malm och mineraler", säger han.
Investeringsverksamheten i Norrbotten står inte heller stilla. Per-Ola Eriksson pekar bland annat på stadsomvandlingen och den nya järnvägssträckningen i Kiruna.
7 september är det dags för första spadtaget för den nya järnvägssträckningen i Kiruna.
"Det handlar om en mångmiljardsatsning, även om det inte är fråga om en lång sträcka", säger han.
En annan, mindre rolig, uppgift för landshövdingen blir neddragningarna i länsstyrelsens egen verksamhet. 50 personer är varslade.
Det är inget som Eriksson önskar. Men därtill är han nödd och tvungen.
"Minskade anslag - i kombination med flytten av två verksamheten (sociala enheten flyttas till Umeå och enheten för körkortsfrågor hamnar i Härnösand) - tvingar fram neddragningar", konstaterar han.
Eriksson är inte ensam om sådana bekymmer. Länets kommuner har också stora sparbeting. Många företag varslar. Det är tufft på arbetsmarknaden, icke minst för ungdomar.
Det är problem som måste diskuteras och uppmärksammas. Men samtidigt gäller det inte att Norrbotten faller tillbaka i den gamla bilden som ett bidragslän.
I stället gäller det att "lyfta fram det norrbottniska med stort självförtroende", som Eriksson uttrycker saken.
Det gäller helt enkelt att visa att satsningar på Norrbotniabanan, infrastrukturen runt gruvan i Pajala, biltestverksamheten i Arjeplog och annat inte är gammaldags AMS-politik, utan tillväxtprojekt som underlättar för företagande och jobb i Norrbotten.
Det är i sin tur bra för hela landet. Malmen, skogen, vattenkraften, biltestverksamheten, turisnäringen och andra näringar i norr utgör enorma mervärden för Sverige.
Det är inte bidragspolitik att utveckla samhällsstrukturen i alla delar av landet.
I stället handlar det om att ta tillvara tillväxtkraften i hela Sverige.