Det har gått bra för Sverige under OS i Peking. Spelen avslutas under söndagen. Men redan inför helgens tävlingar kan vi konstatera att det är Sveriges mest framgångsrika vinter-OS genom tiderna.
Sverige har plockat hem och säkrat fler medaljer än i Pyeongchang 2018, som fram till nu har ståtat som Sveriges bästa vinter-OS.
Det är bara att gratulera SOK (den nationella olympiska kommitté) och alla skickliga atleter. Samtidigt finns skäl att rikta ett stort tack och skänka en varm tanke till idrottsrörelsen i hela Sverige.
Medaljörerna kommer från orter som Trollhättan, Tvärålund, Svensbyn och Bollnäs. Klubbar som Piteå Elit, Kungsbergets AK, Sundbybergs CK och Åre SLK har på olika sätt lagt en grund för medaljklirret i Peking. Engagerade och kunniga ledare runtom i landet har tagit hand om och förädlat talangerna.
Det har skett med jämlikheten som grund och ledstjärna. Alla har fått chansen – och det har funnits kommunala elljusspår, ishallar, gymnastiksalar och andra anläggningar som varit öppna även för barn och ungdomar som inte har rika föräldrar.
Det är investeringar som har varit bra för folkhälsan och den sociala sammanhållningen i Sverige. Men de stärker också ett litet land med bara tio miljoner invånare i den stentuffa internationella konkurrensen.
Ju fler som får chansen att lyckas desto bättre går det för Sverige som nation. Rättvisan är produktiv.
Även den som är begåvad men fattig får möjlighet att växa, utvecklas och förverkliga sina bästa stämningars längtan.
Denna satsning på bredden medverkar till att ge en vassare spets och fler medaljer. Fler guldämnen vaskas fram. Men även motsatsen gäller. När svenska idrottsmän och kvinnor lyckas på de internationella arenorna så söker sig fler barn och ungdomar till idrottsklubbarnas verksamhet.
På 1970-talet gjorde Björn Borg och Ingemar Stenmark att intresset växte för tennis och utförsåkning. Idag gör Elvira Öberg och Nils van der Poel samma sak för skidskytte och skridskor. Framgångar lockar helt enkelt fler till idrotten, vilket stärker basen även inför framtiden.
För närvarande bidrar staten med över två miljarder kr till idrottsrörelsen varje år. Till detta ska läggas kommunala bidrag till lokala föreningar och anläggningar. (Under pandemin har dessutom skett ett stort extratillskott – ungefär 1,5 miljarder kr enbart från staten – för att mildra konsekvenserna för klubbarna som tvingats gå på sparlåga.)
Det är väl investerade pengar. Idrotten sprider glädje, skapar gemenskap och gör en massa nytta för det svenska samhället.
20 000 idrottsföreningar, 882 000 ledare och massor av lokala gräsrötter medverkar till att göra Sverige till ett bättre land.