Socialdemokraterna talar gärna om sina insatser för att utveckla villkoren i arbetslivet och stärka löntagarnas rättigheter. Men arbetarepartiet har en stolt historia också som utbildningsparti.
Under Tage Erlanders regeringsinnehav 1946-1969 inleddes en kraftig utbyggnad av både gymnasieskolan och den högre utbildningen.
Fler fick möjlighet att ”stiga från mörkret till ljuset”, som det heter i den gamla arbetarsången. Även den som var fattig men begåvad fick chansen att förverkliga sig själv och sina idéer.
Det bidrog i sin tur till att utveckla jobb, ekonomi och välfärd i Sverige. Jämlikhets- och tillväxtpolitik gick hand i hand.
På 1990-talet fortsatte Göran Persson längs Tage Erlanders väg. Vi fick kunskapslyftet – en storsatsning på vuxenutbildning. Dessutom uppgraderades flera högskolor – däribland Luleå 1997 – till universitet.
Motståndet från högern var starkt. Moderaterna fnös om ”bygdehögskolor” och snackade om att ”universitetsbegreppet devalverades”.
I en oförglömlig riksdagsmotion (1995/96:A49) talade de i nedlåtande ordalag om ”utbildning som hälls över människor som saknar personliga motiv att vidga sitt kunnande”.
Dagens moderater uttrycker sig inte på samma sätt. De har insett att utbildningssatsningarna varit till värde för både folk och företag.
Numera finns ju till och med goda exempel på enskilda moderater som haft glädje av satsningarna på det livslånga lärandet.
En gång i tiden hörde blivande finansministern Anders Borg (M) till de skoltröttas skara. Han hoppade av gymnasiet. Senare i livet fick han emellertid chansen att komma igen, läsa upp betygen på komvux för att sedan studera nationalekonomi på universitetet. Och det gick ju bra.
Behovet av vuxenutbildning har inte blivit mindre sedan dess. Tvärtom.
Näringslivet och arbetsmarknaden ställs inför ständiga förändringar. Det finns behov hos både människor och företag att hela tiden fylla på med ny kunskap.
Det räcker inte med att skaffa sig en gymnasieexamen i tonåren och tro att den räcker hela livet. Strukturomvandlingen pågår oavbrutet.
Digitalisering, robotisering, automatisering och andra förändringar innebär att du kanske måste byta bana, eller i alla fall skaffa dig ny kompetens.
Detta var också huvudfrågorna på Socialdemokraternas partikongress i Örebro 2019. Kongressombuden slog fast att fler måste ges möjlighet att studera. Minst 30 000 nya utbildningsplatser på yrkeshögskola och högskola ska inrättas till år 2025.
Vidare tryckte kongressen på att studiemedelssystemet måste förändras så att det passar även vidareutbildning för redan yrkesverksamma.
Från regeringshåll tas nu en del initiativ i linje med Örebrokongressens beslut.
30 mars presenterade samarbetspartierna en stor utbildningssatsning för att möta den växande arbetslöshet som följer i spåren av coronakrisen. Människor ska rustas för att kunna ta de jobb som finns när ekonomin vänder uppåt igen.
När det är lågtryck på arbetsmarknaden ska det helt enkelt vara högtryck i utbildningssystemen.
Viktigt är emellertid att satsningarna också får god regional spridning.
Regioner, som inte får del av kunskapsinvesteringarna, riskerar att hamna i ett sämre läge.
Därför är det bra att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten nu trycker på för fler utbildningsplatser vid både Luleå tekniska universitet (LTU) och i yrkeshögskolans (YH:s) regi.
En rapport, som tagits fram av Riksdagens utredningstjänst, visar att Norrbotten halkat efter när det gäller andelen som går vidare till högre studier, liksom antalet YH-platser och andelen utbildningsplatser som tillfaller LTU.
"Vi har två tydliga krav. Länet behöver 300 nya YH-platser och 350 nya utbildningsplatser vid LTU för att komma upp i samma nivåer som övriga riket", säger S-riksdagsledamoten Linus Sköld, Älvsbyn.
"Land ska med bildning byggas", sa statsminister Stefan Löfven på Örebrokongressen 2019.
Det är ett bra motto inför framtiden. Om vi ska fixa personalförsörjningen i vård och omsorg så krävs utbildad arbetskraft. Om det ska bli fler poliser behövs satsningarna på Polishögskolan. Om industrin ska överleva i en hård internationell konkurrens så krävs kompetensutveckling. Om vi ska minska arbetslösheten och stärka integrationen så behövs komvux, folkhögskolor och arbetsmarknadsutbildningar.
Utbildning är inte allt, men det är en avgörande ingrediens i arbetet för att stärka såväl människor som enskilda regioner och Sverige som nation.