Nya utrikesministern Ann Linde (S) blev nästan ihjälkramad av de borgerliga ledarskribenterna efter sin första utrikespolitiska deklaration i riksdagen.
Margot Wallström har fått lämna för "en nykter samsyn", menade Dagens Nyheter (ob lib).
"Pacifisterna har lämnat byggnaden. Realisterna har tagit plats", fastslog Expressen (lib).
Det är i och för sig glädjande att Linde får erkännanden även från borgerligt håll. Själv tycker jag emellertid att Ann Linde slår vakt om en högst traditionell svensk och socialdemokratisk linje i utrikes- och säkerhetspolitiken.
Hon trycker på att Sverige ska fortsätta att vara en röst som står upp för diplomati, dialog, fred, demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
Vidare understryker Linde vikten av att Sverige fortsätter att vara aktivt och pådrivande i FN, OSSE, IAEA, Nordiska Rådet och andra internationella samarbetsorgan.
Särskilt hårt markerar hon EU:s betydelse för Sverige. Hon betonar att ingen annan aktör i så stor utsträckning är en garant för svensk ekonomi, säkerhet och fred.
”EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena”, framhåller Linde.
För en norrbottning är det dessutom kul att se att Linde lyfter samarbetet i Arktis.
Den nordliga dimensionen i utrikes- och säkerhetspolitiken är inte bortglömd. En förnyad Arktisstrategi ska presenteras under året.
Noterbart är även att Linde, i likhet med Margot Wallström, står upp för en feministisk utrikespolitik.
"Kvinnors och flickors rättigheter är under attack. Konservativa krafter försöker begränsa rätten för kvinnor och flickor att bestämma över sina kroppar och liv. Frågor om kvinnor, fred och säkerhet samt kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är särskilt viktiga att stå upp för", framhåller hon.
I det stora hela handlar det inte om några stora förändringar jämfört med Margot Wallström. Det handlar om skillnader i nyanser och betoningar, inte om en kursomläggning, vilket också är klokt.
Den hittillsvarande säkerhets- och utrikespolitiken har ju tjänat landet väl. Sverige toppar Reputation Institutes lista över de nationer i världen som har bäst rykte.
Ett bra bevis fick vi för övrigt när FN:s generalförsamling röstade om platserna i säkerhetsrådet 2016. Redan i första röstningsomgången fick Sverige stöd från hela 134 länder!
Det säger en del. Sverige är respekterat.
Ingenting är dock så bra att det inte kan bli bättre. Därför drar Ann Linde och Socialdemokraterna nu igång ett programarbete kring utrikespolitiken.
En arbetsgrupp har tillsatts och under maj-september ska det bli ett rådslag där partimedlemmarna får tycka till. Siktet är inställt på att partiet ska anta ett nytt internationellt program under partikongressen i Göteborg 2021.
Ett sådant programarbete med internationellt fokus kan även bli ett sätt att engagera fler ungdomar i socialdemokratin.
Det finns ett intresse bland unga för mänskliga rättigheter och internationell solidaritet – och inom socialdemokratin kan de få en plattform för sitt engagemang.
Socialdemokratin har långa och fina traditioner när det gäller internationell verksamhet.
Det började med Hjalmar Branting som var starkt engagerad i bildandet av NF (Nationernas förbund) efter första världskriget – en gärning som belönades med Nobels fredspris 1921.
Sedan har det fortsatt med Olof Palme, Anna Lindh, Jan Eliasson, Margot Wallström och andra som varit starka svenska röster i världen. Och via Palmecenter (arbetarrörelsens organisation för internationell verksamhet) är SSU, studentförbundet, fackliga avdelningar, S-föreningar och andra engagerade i omkring 200 utvecklingsprojekt i fler än 20 länder.
Det finns en stadig grund att bygga vidare på när socialdemokratin ska formulera ett nytt program och utveckla sin internationella politik i en ny tid.
Internationalismen är en del av socialdemokratins själ – och nu är det Ann Linde som bär stafettpinnen vidare i en ny tid.