När Khashayar Farmanbar var ny ordförande för SSU-distriktet i Norrbotten 1996 gjorde han ett studiebesök i Harsprångets kraftverk i Lule älv, ungefär åtta kilometer nedströms om Porjus i Jokkmokks kommun.
Där fick han lära sig om vattenkraftens betydelse och att elförbrukningen i Sverige då uppgick till ungefär 140 TWh (terawattimmar) per år.
25 år senare klev Farmanbar in som ny energi- och digitaliseringsminister i S-regeringen. Då kunde han konstatera att elkonsumtionen i Sverige låg på i princip samma nivå som när han var ung SSU:are 1996, det vill säga cirka 140 TWh.
Med andra ord: Det har inte skett så mycket på ett kvartssekel. Men nu står Sverige inför en gigantisk förändring. Det behövs en expansion av elsystemet som är större än på 1970-talet, när kärnkraften byggdes ut.
"Vi har förvaltat ett system med 140 TWh under 30 år. Men de kommande 30 åren kommer vi troligen att behöva fördubbla produktionen av el i Sverige", sa Farmanbar under helgens besök hos Socialdemokraternas distriktskongress i Piteå.
Skälet är den gröna omställningen. Sverige – och världen – behöver minska koldioxidutsläppen för att rädda klimatet. Och lösningen stavas elektrifiering.
Investeringar i elfordon ska minska trafikutsläppen. Projekt som Hybrit och H2 Green Steel ska göra att stål tillverkas utan kol. Gruvjätten LKAB ska leverera koldioxidfri järnsvamp. Företag, fordonsparker och andra delar av samhällslivet ska göras fossilfria.
Gemensamt för alla dessa projekt är dock att de kräver el – massor av el. Utbyggnaden av både elproduktion och elnät är därför pusselbitar som måste läggas på plats för att få ihop det gröna folkhemsbygget.
Enbart hos LKAB förväntas elbehovet öka från dagens 2 TWh och till 50 TWh per år! Till 2040, det vill säga om bara 18 år.
Khashayar Farmanbar framhåller att både vattenkraft och kärnkraft har sin roll i energiekvationen. Han understryker dessutom att det inte finns några juridiska hinder för att ansöka om att bygga ny kärnkraft i Sverige för den som så önskar, det är fritt fram. Men han konstaterar att det som marknaden efterfrågar är vindkraft eftersom det kan ske snabbast och är mest kostnadseffektivt.
"De ansökningar som finns handlar om vindkraft, inte om ny kärnkraft. Enbart i södra Sverige finns ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft på sammanlagt 350 TWh", säger han.
Det är ett pragmatiskt synsätt som även överensstämmer väl med hur de tunga industriföreträdarna resonerar.
"Vi behöver fossilfri el snabbt, då finns egentligen inga alternativ till vindkraft", sa LKAB:s vd Jan Moström till SVT 23 februari.
”Elektrifiering är nyckeln och snabb utbyggnad av utsläppsfri elproduktion med låg kostnad är en förutsättning för att vi ska klara omställningen. Nu måste politiken och näringslivet hjälpas åt för att öka takten och se till att bygga mer vindkraft”, skrev även företrädare för Holmen, SCA och Ovako i en gemensam debattartikel i DI 20 september 2021.
Det är uttalanden som står i bjärt kontrast till högerpartierna som bara snackar om kärnkraft. Uppenbarligen tänker näringslivet på ett helt annat sätt än M, KD, L och SD.
"Jag utesluter inte kärnkraft på sikt, men i vart fall de närmaste 10-15 åren ser vi vindkraft som klart mest konkurrenskraftigt", säger LKAB-chefen Jan Moström.
Annorlunda uttryckt: Khashayar Farmanbar och S förefaller att vara mer i samklang med dagens närings- och energipolitiska verklighet än Ulf Kristersson och högergänget.
För att klara en snabb expansionen av elsystemet finns dock ett antal bekymmer att hantera. Under sitt framträdande i Piteå pekade Khashayar Farmanbar ut två nyckelfrågor.
1) De sega tillståndsprocesserna. De bromsar utbyggnaden av både produktion och elnät. I en lagrådsremiss har regeringen därför lagt ett antal förslag för att förenkla och förkorta tillståndsförfarandet. "Regeringen siktar på en halvering av tillståndstiderna till 2025", sa Farmanbar under sitt framträdande i Piteå.
2) Kompetensförsörjningen. Energisektorn kommer att behöva massor av vindkraftstekniker och annan arbetskraft. "De ungdomar som söker sig dit kan räkna med att få jobb med bra löner", underströk Farmanbar.
"Norrbottningars hårda arbete har gett Sverige ledartröjan i klimatomställningen internationellt", konstaterar länets socialdemokrater stolt i sitt nya handlingsprogram.
Men ska Norrbotten behålla den tröjan så krävs nu ett antal politiska beslut för att underlätta den gröna nyindustrialiseringen. Och det måste gå snabbt. I annat fall kommer utvecklingen att ske någon annanstans än i Norrbotten.
"Vi behöver tydliga, modiga och beslutsföra politiker", som Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare, helt riktigt sa under ett panelsamtal vid S-distriktskongressen i Piteå.