Bilderna från Ukraina blir bara mer och mer brutala. Döda kroppar på gatorna i Butja. En borgmästare och hennes familj avrättade i en grop i skogen.
Och då har vi ännu inte sett alla bilder från Mariupol och andra städer som i veckor varit mer eller mindre belägrade av ryska styrkor.
Uppenbara krigsförbrytelser, möjligen folkmord.
Från ryskt håll fortsätter den skamlösa propagandan. Putin och utrikesminister Lavrov sitter på presskonferenser och ljuger rakt och upp och ned. De vet det. Journalisterna vet det. Alla vet det.
Ändå kan charaden fortgå.
Det finns inga tecken på att omvärlden tänker blanda sig i på ett mer aktivt sätt än man redan gör, alltså genom att skicka vapen till den ukrainska armén.
På radion hör jag historikern Klas-Göran Karlsson berätta om tidigare folkmord, och hans prognos är dyster.
”I retoriken finns en vilja att fördöma och ta avstånd, men realpolitiskt måste man ingripa i ett tidigt skede, och som i det ukrainska fallet, om det nu är ett folkmord, kommer den här sortens händelser ofta väldigt plötsligt”.
Han har förstås rätt. Det är bara att titta på de senaste decenniernas mest brutala krig. Ett Rwanda, ett Bosnien eller övergreppen mot rohingyerna i Burma. När våldet är som mest uppenbart har det handlat om ord, inte handling. Övergreppen har kunnat fortsätta.
Ibland har det senare lett till åtgärder. De värsta förbrytarna från Bosnienkriget har trots allt kunnat dömas i Haag.
Men när det pågick … mest debatt och humanitärt stöd.
Om detta handlade en stor del av debatten för 20 år sedan. Hur ska FN och andra internationella organisationer kunna stoppa det mest brutala? En princip infördes. Alla länder har ett ”ansvar för att skydda” civilbefolkning även i andra länder än det egna.
Men det är, som någon konstaterat, lätt att ropa halleluja, svårare att göra det.
I nuläget står världen inför hotet om ett mycket större krig. Putin har hotat med kärnvapen om andra länder blandar sig i med direkta militära insatser.Det kommer USA eller EU inte att riskera. Även om civila dödas på gatorna i Ukrainas städer. Och det vet Ryssland.
Tills vidare får vi alltså nöja oss med det som görs. Vapen och humanitärt stöd.
Och sedan, någon gång, kanske till och med Putin kan ställas inför domstol.