Fler röda bönor i Bryssel
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men den här gången uppmanar Ulvskog väljarna inte att rösta nej, utan att rösta rött.
Hon konstaterar att Sverige varit medlem i EU i 15 år och att ännu fler europeiska länder gått med sedan dess.
1994 hade EU bara 12 medlemsländer. I dag finns 27 EU-medlemmar.
"EU växer och har massor av makt. Vi kan ogilla det och vara kritiska, men vi måste ändå förhålla oss till det. Vi måste påverka. EU behöver fler röda beslut och mindre av marknadstänkande. Därför är det viktigt att rösta", säger Ulvskog.
Ulvskog pekar på att många kommunala beslut härrör från EU-direktiv och EU-förordningar.
"Mer än 50 procent av frågorna som behandlas i kommunfullmäktige i Luleå, Kiruna, Boden eller andra kommuner har någon gång beslutats i EU-systemet. Därför är det viktigt att vi finns med även i EU-processen och påverkar besluten redan där. För det är beslut som berör oss direkt i vår vardag och lokala verklighet", säger hon.
I dag är det blå dominans i EU. De borgerliga värderingarna är förhärskande i EU-kommissionen, Europaparlamentet och de enskilda medlemsländerna.
Följaktligen är intresset för arbetstagarnas rättigheter och sociala frågor inte lika starkt som på 1990-talet när det var vänsterdominans i EU. Arbetsgivarna och högern har flyttat fram sina positioner.
Det märks i bland annat EG-domarna i de så kallade Laval- och Vikingmålen, som öppnar för låglönekonkurrens och en urholkning av de svenska kollektivavtalen.
Marita Ulvskog och hela den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet slår vakt om kollektivavtalen och kommer att slåss med näbbar och klor mot alla EU-kommissionärer som inte vill att de svenska kollektivavtalen ska gälla fullt ut.
"Även det är ett argument för att det måste bli fler röda röster i Europaparlamentet. Det har betydelse om det blir rött eller blått styre efter sommarens val", säger hon.
Ulvskog vill också använda EU som ett instrument för att tygla hyperkapitalismen och motverka finanskrisen.
"Jag vill använda EU:s budget, 1300 miljarder euro, till investeringar för fler jobb, gröna jobb och infrastrukturinvesteringar. Vi kan bygga ett helt nytt europeiskt järnvägsnät med plats för snabbtåg och massiv överföring av godstransporter från landsväg till järnväg", säger hon.
Hon ser både Norrbotniabanan och den så kallade Ostlänken som projekt som "behöver bli gjorda".
"Vi ska använda nationella pengar till satsningarna, men EU-pengarna kan hjälpa till att få igång järnvägsprojekten nu när det är lågkonjunktur", säger Ulvskog.
EU-kritikern Ulvskog understryker dock bestämt att EU inte ska ägna sig åt alla detaljfrågor. Hon är tydlig om att det måste finnas gränser för EU:s makt.
"EU ska inte lägga sig i allt. Men när det gäller jobbinvesteringar, miljön och att bekämpa internationell brottslighet kan EU spela en roll", säger hon.
I årets val till Europaparlamentet är det
600 000 svenska ungdomar som röstar för första gången . Jag frågar Ulvskog varför de ska rösta socialdemokratiskt.
"I dag ligger Sverige på en mindre hedrande silverplats i EU. Vi har den näst högst ungdomsarbetslösheten i hela EU. Därför behövs vettigt folk i både EU, inklusive den svenska riksdagen, som prioriterar jobben. Det går inte att sätta anorektiker på svältkost, som nu sker. Både Sverige och EU måste investera mer för att pressa tillbaka arbetslösheten", svarar hon.
Hon varnar för att det riskerar att gå illa för en hel ungdomsgeneration.
"Jag minns hur det såg ut i Luleå i slutet av 1960-talet när jag var ung. Många av dem som inte fick jobb eller utbildning slogs ut och hamnade snett", säger Ulvskog.
Men hon framhåller även att de äldre väljarna har all anledning att engagera sig i EU-valet.
"EU:s patientrörlighetsdirektiv är ett sådant exempel. Det innebär att sjukvården kan bli en del av den inre marknaden och betraktas som vilken handelsvara som helst. Direktivet kommer att bli en stor fråga kommande höst. Därför behövs fler röster i Europaparlamentet som ser vården som en rättighet, inte en handelsvara", säger hon.
Men märk väl - ska det bli fler röda bönor i Bryssel så krävs att människor nyttjar sin rösträtt. I valet 2004 var det bara knappt 38 procent av väljarna som använde sin rösträtt. Många vänsterväljare stannade hemma på valdagen.
Det är illa. Vill man ha en vänstervridning av politiken i både Sverige och EU så gäller det att rösta. Den som stannar hemma överlåter bara åt andra att bestämma inriktningen och den politiska dagordningen.
Det svenska valsystemet är dessutom fantastiskt välorganiserat.
Den officiella valldagen är söndag 7 juni, men det är möjligt att poströsta eller förtidsrösta redan från och med 20 maj.
Därför går det inte att skylla på att vårstök, studentbaler, skolavslutningar eller semesterresor gör att man inte hinner till vallokalen.
Alla kan rösta. Alla bör göra det.