Europavalet spelar roll
SSU:arna Linnea Lindberg och Viktoria Johansson vill ha ett rödare Europa. Under veckan slog de upp en röd liten valstuga i gymnasiebyn i Luleå. Målet är att förmå fler att använda sin rösträtt i valet till Europaparlamentet.
Foto: Kurt Engström
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Vi talar om att det gör skillnad vem som styr i Europa och att det är viktigt att rösta. I dag har vi ett EU som som domineras av storföretagens och marknadskrafternas intressen. Vi vill ha ett Europa som tar hänsyn till människor, miljö och arbetsrätt", säger Linnea Lindberg.
Det vore dock fel att säga att det råder valfeber bland förstagångsväljarna.
"Men om man aldrig har fått information från skolan, tidningarna, teve eller partierna så är det inte lätt att ställning. Men jag upplever att när vi väl kommer i kontakt med eleverna och får berätta om vad valet betyder, så är det många som tycker att det är viktigt att rösta", säger Linnea Lindberg.
En del tycker att valet krockar med avslutningsfester, studentbaler och annat. Men Viktoria Johansson understryker att det går utmärkt att rösta vilken dag som helst. Från och med onsdag 20 maj är det möjligt att poströsta eller förtidsrösta.
"28-29 maj går det även att förtidsrösta på biblioteket i gymnasiebyn. Via arbetarekommunen och valnämnden har SSU Luleå drivit kravet på att det ska vara möjligt att förtidsrösta även på gymnasiet. Det är en markering om att vi bryr oss om förstagångsväljarna", säger Johansson.
Vi får hoppas att alla röstberättigade hörsammar uppmaningen om att gå och rösta. 6,9 miljoner svenskar har rätt att rösta i sommarens val till Europaparlamentet.
De stora årskullarna som är födda 1989, 1990 och första halvan av 1991 ska dessutom rösta för första gången i ett allmänt val.
Totalt är det cirka 588 000 förstagångsväljare. Enbart i Norrbotten finns 16 620 ungdomar som röstar för första gången.
Det är röster som har betydelse. Det spelar roll om det blir blå eller röd majoritet i Europaparlamentet.
I svensk debatt har EU länge varit en fråga om ja och nej. Det är i och för sig ingen oväsentlig debatt. Men politiken i EU har - liksom politiken på hemmaplan - även en höger- och vänsterdimension.
Ett exempel är synen på arbetsrätten. Ska det vara tillåtet att konkurrera med lägre löner och sämre villkor på svensk arbetsmarknad än de som finns i svenska kollektivavtal? Ska vi acceptera lönedumping?
En del politiker och partier tycker det, andra inte. Således påverkar EU-besluten vardagen även på svenska arbetsplatser.
I en rapport, som togs fram inför EU-valet 2004, visade LO-TCO Rättsskydd att moderaterna vid upprepade tillfällen agerat för att försvaga arbetsrätten på Europanivå.
Moderaterna sa nej till att förstärka direktivet om likabehandling av män och kvinnor på arbetsmarknaden.
De motsatte sig även att införa ett EU-direktiv för att förhindra att bemanningsföretag används föratt sänka löner och andra anställningsvillkor.
Vidare röstade de nej till förbättringar av arbetstidsdirektivet, direktivet om EU-MBL och lönegarantidirektivet.
Annorlunda uttryckt: Ideologierna spelar roll i Europaparlamentet.
Vänstern vill stärka arbetsrätten och medborgarrätten. Högern talar om vikten av att den fria marknaden alltid får råda fritt, utan politiska ingrepp eller besvärliga fackföreningar.
Av det skälet är det inte heller svårare att rösta i Europavalet än i det svenska riksdagsvalet. De ideologiska rättesnörena i svensk politik gäller även i Bryssel och Strasbourg.